Fotografera ungdomsfotboll

En av de vanligaste frågorna jag får från vänner och kollegor är om jag har några tips när de ska fotografera när sonen eller dottern spelar fotboll eller innebandy inomhus. "Bilderna blir ju bara suddiga trots att jag har stora kameran med mig!"

Jo, det finns några tips att komma med. Det första vi ska inse är att det ÄR en utmanande miljö. Ljuset i inomhushallar för idrott är inte jättebra för fotografering, men det är det vi har att röra oss med så det är bara att förlika sig med förutsättningarna.

Det första vi ska titta på är optiken. Att över huvud taget få bilder som är skarpa med så kallade superzoomobjektiv i konsumentklassen är jättesvårt. Det är exempelvis Tamron och Sigma 18-200 och liknande, som ofta har bländarvärden på 3.5-6.3. 6.3 i teleläget är inte bra, det är till och med dåligt. Så har du ett bättre objektiv så skulle jag hellre satsa på att använda det. Både Canon och Nikon har fasta 50mm/f1.8 till överkomliga priser. Canons kostar ca 1000 kr och kan prestera riktigt bra. Har du tillgång till en normalzoom med 2.8 i hela registret så är det jättebra. Exempel på sådana är Tamron 17-50/2.8, som finns både med och utan bildstabilisering (VC).

Det andra vi ska göra är att lämna gröna rutan-inställningen på kameran. Och den ska vi aldrig återvända till. Om vi ska fotografera i krävande miljöer så måste vi hjälpa kameran med inställningar, den kan inte klara det själv. Aldrig. Mer. Grön. Ruta.

Istället för gröna rutan så vrider vi över väljarratten i A eller Av-läget, beroende på kameramärke. A betyder Aperture, bländare, och Av-läget fungerar så att vi väljer en bländare och ett ISO-värde, och sedan väljer kameran själv en slutartid som passar för att göra en korrekt exponering.

Att välja vilken bländare vi ska använda är lätt, vi ska nämligen ha en så stor bländare som det bara går. Hur stor, det bestämmer ditt objektiv. Ju dyrare objektiv desto större bländare. Det som är lite klurigt med bländaren är att den har ett omvänt förhållande mot bländarvärdet, så f2.8 är en större bländare än vad f8 är. Rulla på väljarratten på din kamera tills du ser att du valt ett så lågt bländarvärde som möjligt. Om du har en optik som heter t ex 18-55/f3.5-5.6, har den i 18mm-läget och ställer in den på f3.5, så kommer du att se att bländarvärdet ändras när du zoomar in. Det är på grund av att den optiken har olika maximal bländare beroende på var du befinner dig i zoomregistret. 18-55/f3.5-5.6 betyder f3.5 vid 18mm och f5.6 vid 55mm. Testa och se, förstå hur det fungerar.

Nästa steg är att välja ett ISO-värde. ISO är motsvarigheten till ljuskänsligheten på filmen som användes förr. Då valde man film efter hur mycket ljus man hade, 50 ASA eller 100 ASA för utomhusbruk och 400 ASA för inomhusbilder. Idag behöver vi inte välja en hel film eller serie bilder utan kan ställa in kameran för varje bild om vi vill. Ju högre ISO-värde man ställer in, desto kortare blir slutartiden. Korta slutartider var det vi ville uppnå med det här för att undvika att bilderna på barnen blir sådär förargligt suddiga. Men varför då inte ställa in det högsta på en gång? Jo, ju högre ISO-värde desto mer brus får man i bilderna. Så även här får man prova sig fram. ISO 1600 är idag inga problem på en någorlunda modern kamera, ISO 3200 ger oftast också acceptabla resultat. När man börjar röra sig upp mot ISO 6400 eller till och med ISO 12800 så börjar bilderna i många kameror att bli rejält brusiga. Börja med att ställa in kameran på ISO 1600 och prova.

Exempelbild från skolfotbollen på
sonens skola, med acceptabel skärpa.

Så, nu har vi alltså ställt kameran i Av-läget, dragit ner bländarvärdet till f3.5 och ställt ISO på 1600. Vi provar några bilder och ser att det ändå blir suddigt. Vad göra? Det första vi ska göra då är att dra ner exponeringskompensationen lite, ca 2/3 till 1 steg. Exponerings-kompensationen gör bilden ljusare (+) eller mörkare (-) och om vi drar ner den på minus så kommer slutartiden att minska. En aning för mörk bild går att ljusa upp lite i efterhand, medan en suddig bild är hopplöst förlorad. Om du ser att det inte räcker så får du dra upp ISO-värdet lite till. Börja med ISO 3200. Räcker det inte? Då får du dra upp lite till, men vara väl medveten om att bilderna kan komma att bli brusiga och kräva lite efterbehandling.

Lycka till!

/Fotofyndet