söndag 27 januari 2019

Studiosession

Linnea kom till studion en dag. Anledningen var att hon hade gjort om håret och var så nöjd att hon kände att det här måste dokumenteras. Det är ju ett tillfälle man självklart inte tackar nej till, och resultatet blev också mycket bra!




Som du kan se så är hårfärgen en stor del av det hela, och därför var det bestämt att bilderna skulle bli i färg. Jag som älskar svartvitt kunde dock inte motstå att prova att konvertera någon, och tyckte att med rejält med kontrast blev resultatet ganska bra.


/Christer

lördag 19 januari 2019

EDC-kit för fotograf

I min kameraväska har det alltid funnits en massa bra-att-ha-saker. Det här verkar vara något som andra också känner till, för det är ett flertal gånger jag hjälpt eller till och med räddat kollegor som drabbats av något tekniskt problem som gått att avhjälpa med exempelvis rätt verktyg. Ett lätt fixat exempel var en videofotograf som drabbats av att skruven som kameran satt fast med på hans gimbal hade lossnat. Med rätt insexnyckel var det snabbt avhjälpt, utan hade nog den dagens filmning varit bortkastad. En annan gång hjälpte jag en dagstidningsreporter som stod precis vid banan på ett driftingevent utan öronskydd att få ett par öronproppar. Står man nära banan så låter bilarna väldigt mycket, så någon form av öronskydd är nästan ett krav.

De här prylarna har legat lite utspridda i min kameraryggsäck, fram till att jag för ett tag sedan såg på YouTube att en fotograf plockat ihop sina bra att ha-saker i ett EDC-kit i en praktisk väska. Det där såg vettigt ut, så jag bestämde mig för att göra samma sak. Började kolla och upptäckte att det fanns en hel värld kring det där. EDC betyder Every Day Carry, alltså saker man bär med sig varje dag, och är en del av prepperkulturen. En prepper är en person som förbereder sig, prepare, för krig, kris eller katastrof. Mitt foto-EDC-kit kommer jag inte att bära med mig varje dag, men väl varje gång jag är ute och plåtar.




Väskan jag valde hittade jag på Wish. I den finns det gott om små fack och hållare för olika saker. Väskans mått är 18x12 cm. Tänkte att vi skulle kika igenom innehållet i väskan.





  1. Powerbank, att hålla sin mobil laddad blir allt viktigare. Med uttag för USB-A och den nyare USB-C. Extra tunt format, för att passa bra i ett av de bakre facken.
  2. Laddkabel, till ovanstående eller vad man nu kommer åt. Just nu två, korta, ca 10 cm långa, en med USB-B-micro-kontakt, en med USB-C. Kommer att kompletteras med en adapter eller kabel till Lightning. De två förstnämnda passar äldre respektive nyare Android-telefoner och den sistnämnda passar iPhone från 5 och framåt.
  3. Multiverktyg, av okänd tillverkning. Innehåller de vanliga sakerna som tång, skruvmejsel, stjärnmejsel, flasköppnare, såg och ett knivblad. Ej TSA-godkänd/tillåten att flyga med på grund av knivbladet.
  4. Buntband, tre rejäla buntband som man kan använda för att laga eller sätta ihop saker när man är ute i fält.
  5. BIC-tändare, för att tända ljus, eld eller bara värma ändarna på kapade nylonsnören. (Ej på bild)
  6. Ficklampa, en enkel, smidig men kraftig ficklampa kan ge ovärderligt ljus. 
  7. Våtservetter, desinficerande tvättservetter som kan behövas när man är ute och har begränsad tillgång till att tvätta sina händer. 
  8. Säkerhetsnålar, fyra säkerhetsnålar som används för att hålla ihop kläder och annat. Medhavda säkerhetsnålar har räddat mer än en fotografering där kläder inte hållit eller suttit som de skulle.
  9. Minneskort, ett extra minneskort till kamerorna. Jag har ett fack med minneskort som jag använder till vardags. Men om något kort går sönder eller om man glömmer facket hemma är det bra med ett nödkort. Väljer här ett Micro-SD på 32GB med adapter, så att man kan använda det både i enheter som kräver Micro-SD och sådana som använder vanliga SD-kort.
  10. USB-minne, ett fysiskt litet minne som rymmer mycket. Bra att ha om man får slut på lagringsutrymme så kan man ladda över till ett USB-minne. USB-minnet innehåller också redan vissa uppgifter som jag ska berätta mer om senare. 
  11. Pincett, ovärderligt verktyg om man får en sticka i huden eller liknande. 
  12. Hopfällbar sax, liten sax som kan användas för att klippa till tyg, papper och mycket annat.
  13. Fästingplockare, ett enkelt verktyg för att plocka fästingar som man fått på kroppen.
  14. Teleskopisk magnet, en enkel pryl för att plocka upp förlorade saker eller hjälp att hålla i.
  15. Öronproppar, 1-2 par styckförpackade öronproppar är bra att ha med om man fotograferar motorsport som jag gör. Till sig själv eller för att hjälpa andra. (Ej på bild)
  16. Nyckelsats, insexnycklar på hållare. Storlekarna 2, 2.5, 3, 4, 5, 6 mm.
  17. Nyckelsats, skruvmejslar på hållare. Spår och kryss (PH/PZ) i storlekarna Spår 3, 4, PH0, PH1, PZ0, PZ1. 
  18. Batteripåse, innehållande extra batterier till mindre utrustning som kräver batteri. CR2032 till fjärrutlösare med timer, 2xAA till blixtutlösare, 1xAAA. Kommer att kompletteras om jag kommer på fler prylar som behöver småbatterier.
  19. Medicin, ett par Alvedon och Clarityn allergimedicin. Jag har ett komplett Första hjälpen-kit i kameraryggsäcken. Det kommer att få finnas kvar där, då jag även har ett märke på ryggan att man kan hitta första hjälpen där, men ett par tabletter för snabb åtkomst om behov finns är bra att ha i EDC-kitet också.
  20. En femhundring som nödpengar. Om man står där och kortet inte funkar, eller man blivit bestulen på sin plånbok så är femhundra åtminstone en början att reda upp problemen. Byts ut till Euro om man är på resa.
  21. Legitimation, om jag är utomlands bör nödpengen kompletteras med någon form av legitimation. Om man förlorar sitt pass, är en godkänd SIS-legitimation en sak som underlättar att få ett nytt pass av sin ambassad. Idén är då att man INTE förvarar pass och legitimation på samma ställe, så om den ena blir stulen har man den andra kvar.
  22. Syprylar, nål, tråd och lite annat som är bra att ha om man drabbas av problem med kläder under modellplåtningar. 
Kitet kommer att kompletteras och saker bytas ut allt eftersom jag ser behov av det. Men jag vill påpeka igen att det här är inget EDC-kit för en prepper som väntar på ett kärnvapenkrig utan bra-att-ha-saker för mig när jag fotograferar.

/Christer

torsdag 10 januari 2019

Porträttbild

En nyligen tagen porträttbild, från hemmastudion. Modell är Sanna.


söndag 6 januari 2019

Publicerad i årsbok

Jag har för första gången fått en bild publicerad i Riksförbundet Svensk Fotografis årsbok. Medlemmar i Sveriges fotoklubbar skickar in bilder och en jury väljer ut ett antal, som sedan trycks i årsboken som säljs, främst genom fotoklubbarna. Den är också en populär present.

Bilden jag fick publicerad var en av dem jag tog tillsammans med Sundsvall Demolition Rollers inför Halloween 2017. Bilden är sedan efterbehandlad av Ann-Marie Stålgren.


Mina övriga bidrag, som alltså inte blev antagna, var:





/Christer

tisdag 1 januari 2019

Resetips; passkopia, legitimation, extra kort och reservmobil

Efter att jag skrivit om vår resa till Moskva så blev det lite diskussioner om saker som hänt på resor, både hemma och med kollegor på jobbet. Det var glömda pass, folk som stod utan pengar och min egen tappade mobil bland annat. Då föddes tanken att skriva ihop några grejer som jag försöker tänka på när jag reser, för att förhindra att vissa saker händer, och att ha bra möjligheter att lösa situationen om den ändå skulle hända.

Det finns mycket att tänka på när man ska resa utomlands, och vissa saker att tänka på att fixa som man helst inte ska behöva använda. Det jag tänker på då är främst att vara förberedd på att bli bestulen.



Det kan låta som en tråkig inställning, men faktum är att man som turist i ett främmande land är högvilt för det landets kriminella, oavsett vilket land det är. Några saker har jag snappat upp genom åren och försöker att leva efter när jag själv är utomlands.



Passet är en ovärderlig handling. Om du tappar ditt pass kan det bli ett elände, utan att överdriva. Var därför rädd om ditt pass! It goes without saying kanske du tänker. Jo, så är det väl, men likväl hör man folk som lägger sitt pass i vänthallen och sedan går ombord på flyget. En kompis gjorde en liknande grej, och fick vänta i ankomsthallen på resmålet i tre dygn innan passet kom med ett efterföljande flyg.

Om du ändå blir av med ditt pass, man kan ju ändå bli bestulen eller rånad, så finns det ett par saker som underlättar. Ha gärna någon form av legitimation med dig som du inte förvarar tillsammans med passet, så om passet skulle försvinna så är chansen god att du har legitimationen kvar och kan identifiera dig på ambassaden.

Reser du inom EU är Nationellt ID-kort en accepterad resehandling.
Nationellt ID-kort får du hos polisen och OBS att tex körkort INTE är
godkänt som nationellt ID-kort utan endast det som utfärdas hos polisen.

Ha gärna en inskannad kopia av ditt pass någonstans där du kan komma åt det. Det vill säga på någon molntjänst som Google Drive, Dropbox, eller liknande, eller på ett USB-minne som du har med dig. Återigen, förvara i så fall inte USB-minnet tillsammans med passet... Molntjänst är enligt min mening att föredra. Har du fått ett godkänt visum till landet du befinner dig i skadar det inte att även skanna av visumet. Med en legitimation och en inskannad kopia av passet förbättrar du dina chanser att snabbt få ett nytt pass.


Numera är pengar inte så mycket att bekymra sig om när man är ute. Jag använder mitt MasterCard i alla länder jag åker till och det fungerar mycket bra. Jag har aldrig speciellt mycket pengar på mitt kortkonto, så om katastrofen skulle inträffa så är det inte många kronor som blir bytet för den som försöker stjäla. Jag har heller ingen kredit på kortet jag använder. Däremot försöker jag ha ett extra kontokort med mig. Återigen, förvara inte korten tillsammans utan tanken är att om du blir av med det ena ska du ha det andra kvar.

Jag använder själv, som jag skrev ovan, molntjänster för att lagra bland annat passkopia. Där lägger jag allt som har med resan att göra, dvs biljetter, försäkringsbevis, och så vidare. Vid den senaste resan till Ryssland la jag även dit visumansökan, visumbilder och allt annat som hade med resan att göra. Sedan har jag oftast biljetter med mera utskrivet på papper när jag reser. På så sätt har jag redundans även där. Undantaget är när jag reser med jobbet och alltid flyger SAS. Då använder jag SAS app för allt, till och med boardingkort.

Det kan ju kännas som mycket att hålla reda på, men när man fått rutin på att ha ett kontokort, en legitimation och en 50 €-sedel undangömda så blir det något man inte behöver tänka på, och som sagt som man förhoppningsvis aldrig behöver använda. Du som reser ofta kanske gör i ordning ett litet smidigt kit med alla dessa saker tillsammans.

En annan detalj man kan komma ihåg är att märka ut sina väskor rejält. Självklart ska det sitta en tagg på väskan med namn och adress, men det är även bra att ha ett rosa snöre i handtaget eller vad man nu väljer. Dels för att man ska känna igen sin väska på bandet, men en ännu större anledning är det omvända: att ingen annan ska ta din väska av misstag. Det spelar ingen roll om du tänker vara jättenoga att se efter att din helsvarta väska på bagagebandet verkligen är din, om någon redan tagit den av misstag.

Min gamla spruckna Samsung S3:a duger gott att ha som reservmobil.

En sista sak man kan tänka på är att ha med sig en extra mobiltelefon. Jag tappade själv min mobil ur fickan i en taxi i Riga, och genast började funderingarna hur man skulle lösa allting. En hyggligt ärlig och förhållandevis rikligt belönad taxichaufför kom tillbaka med min telefon då, vilket var bra, men det är nog inget man ska räkna med att det händer varje gång. Dock hade jag en extra telefon med, så om det inte hade gått att få tillbaka den så hade jag kört igång den gamla, och haft tillgång till mina molntjänster och annat via hotellets wifi. Det hade också gått att köpa ett lokalt SIM-kort för att ha dataöverföring på andra ställen. Tänk på att se till att ditt mobila bank-id är uppdaterat även på reservmobilen, så att du har tillgång till banktjänster, med mera.

/Christer

måndag 31 december 2018

Gott nytt år!

Ett riktigt fint Gott nytt år på er allihop. Passa gärna på att fotografera fyrverkerier ikväll, det kommer att bli andra regler för att skjuta raketer nästa år, så ta tillvara på tillfället!






måndag 24 december 2018

God jul!

En riktig god jul tillönskas alla läsare av bloggen!

Tomtemor på bilden är Nathalie.


torsdag 20 december 2018

Reseberättelse Moskva, del 2

Det här är en fortsättning på en reseberättelse från min resa till Moskva. Läs gärna del 1 först.

Lördagen skulle så ägnas åt att åka in till Moskva för att se på några sevärdheter där. För att ta sig från flygplatserna in till Moskva har man expresståget Aeroexpress. Från Sjeremetevo går det till Belorussky Station, alltså den vitryska stationen, inne i Moskva. Från flygplatsen Domodedovo går tågen till Paveletsky-stationen och från Vnukovo till Kievsky-stationen. Detta kan vara väl värt att hålla i minnet, då jag länge trodde att tåget passerade alla stationerna och att vi skulle kunna kliva av på Paveletsky. 

Aeroexpress, ett snabbt och billigt sätt att ta sig in till Moskva

Aeroexpress kostar 850 rubel tur och retur, vilket är ca 125 kr. Riktigt billigt för att vara en flygexpress. Som jämförelse kostar Arlanda Express 570 kr tur och retur per vuxen. Som boende till Park Inn har man nära till Aeroexpress station, och ännu närmare om man bor på Radisson Blue. Biljetter köper man i automater i stationen, där det är lätt att välja engelska som språk. Maskinen accepterar kort som Visa och MasterCard. Tågresan tog ca 35 minuter och när vi kom till Belorussky Station var det dags att försöka hitta till tunnelbanan och dess gröna linje 2. 

Det var inte alls svårt att hitta och vi gick för att köpa biljett. Första biljettluckan vi kom till frågade vi om engelska. Den äldre damen såg något besvärad ut och pekade på sin kollega. På samma fråga svarade den damen "A little", vilket jag tycker var en underdrift. Hon frågade hur många vi var och hur många resor vi ville ha, så jag svarade två och tur och retur till stationen Teatralnaya. Priset totalt blev 110 rubel per person, vilket motsvarar 16 kr. Riktigt billigt. Dessutom bjöd damen på en beskrivning hur vi skulle gå för att komma på tåget åt rätt håll för den stationen vi skulle till. Mycket hjälpsamt och jag förbannar min egen stress att jag inte gav henne en rejäl dricks. 

Vi klev av på rätt station och därefter blev det att uppleva Moskva lite till fots. Tre saker hade jag sett ut innan som jag ville se. Först den klassiska Bolsjojteatern, och sedan det gamla KGB-högkvarteret och fängelset Lubjanka, numera högkvarter för FSB. Detta är platsen där Raoul Wallenberg sannolikt slutade sina dagar pga lunginflammation i juli 1947. Till sist den kanske mest ikoniska platsen av alla, speciellt från Sovjettiden; Röda torget. Många var de militärparader man fick se tv-bilder ifrån som skedde på 1 maj just på Röda torget.

Bolsjoj-teatern


Lubjankatorget och det tidigare KGB-högkvarteret, numera FSB. 

Namnet Röda torget är ingen hyllning till kommunismen som man kanske kan tro. Namnet är förrevolutionärt och kommer sig av att ordet för röd tidigare var samma ord som för vacker. Betydelsen är alltså egentligen det vackra torget. Här kunde man stå och titta på karuseller, en isbana, Kremlmuren med sina torn, presidentpalatset och Vasilijkatedralen.

Röda torget med Vasilijkatedralen

Kremlmuren med Spasskajatornet

På vägen mellan dessa platser passade vi på att julhandla en del, både i butiker och på marknader. Hantverk som julprydnader var otroligt billiga och ett antal fick följa med hem. 

Efter en snabb och mycket sen lunch på en närbelägen McDonalds, eller Макдоналдс, begav vi oss tillbaka till Teatralnaya för en tunnelbanefärd tillbaka till Belorussky Station, och därifrån vidare med Aeroexpress till Sjeremetevo. 



En mycket lyckad dag i centrala Moskva. Det finns såklart otroligt mycket att se i en stad som Moskva och vi skrapade bara ytterst lite på ytan, men det var ungefär vad som kunde hinnas med i tidsschemat som fanns. 

Flygresan hemåt gick utan dramatik, men med några mindre förseningar. 

Om man ska summera intrycken lite så var det ungefär som jag förväntade mig. Jag har varit i en del andra städer i Östeuropa, som Krakow, Riga och Tallinn. Det var märkbart färre som pratade engelska i Moskva är min erfarenhet. Dock löste sig det mesta, då det oftast fanns minst en person tillgänglig som kunde prata engelska. Vi hade samma erfarenhet i flera butiker som vi hade i tunnelbanan, med folk som hämtade en kollega med bättre språkkunskaper. Jag kände mig inte otrygg någon gång, men så rörde vi oss i stadens centrum mitt på ljusa dagen bland massor av människor också. Skicket på Moskva tycket jag var som förväntat också, inte mycket sämre än många andra storstäder. Däremot kunde man se en del byggnader och områden i väldigt dåligt skick längs tågets rutt in till centrum. 

Om du får chansen tycker jag att du ska åka till Moskva! Har du fler frågor eller något du tror att jag kan hjälpa till med är du välkommen att kontakta mig på christer.hagglund snabela fotofyndet.se 

/Christer 

måndag 17 december 2018

Reseberättelse Moskva, del 1

Jag fick alldeles nyligen möjlighet att följa med en person till Moskva. Orsaken var ett ärende som den här personen hade där och ville ha sällskap. Jag som tycker om att resa och som gärna har kameran med mig tyckte att det lät som en utmärkt idé.

En butik för Bentley i centrala Moskva.

Dock är det ju inte bara att beställa en flygbiljett och åka. I Ryssland kräver man visum, så det första efter att ha hittat lämpliga flyg var att skaffa visum. Det går i grova drag till så att man bokar ett hotell eller annat boende, och ber hotellet maila en Visa Support Request Form, en form av inbjudan eller dokument som visar var man tänker ta vägen när man kommer till Ryssland. Sedan skaffar man visumbilder. Vissa mått gäller, vit bakgrund, neutralt uttryck och att öronen syns. Som fotograf tar man självklart visumbilderna själv. Man måste också ha en reseförsäkring. Vi tog en hos Europeiska EMV, just med Ryssland som resmål. DOCK måste man säga till att man vill ha det så kallade Rysslandsintyget. Det fördröjde vår ansökan med några dagar, för det hade vi missat. Eftersom man måste ha intyget med i ansökan tycker jag att försäkringsbolaget borde skicka ut ett sådant intyg per automatik vid resor till Ryssland.

Sedan är det så dags att ansöka. Vi ansökte via nätet, hos ett företag som heter Visa Application Center IFS i Stockholm. Det är mycket att fylla i, men den som vill ha tips om hur man gör får gärna kontakta mig så kan jag guida.

Sista steget är att skicka iväg sitt pass. Tänk på att passet blir borta 2-3 veckor, så om du planerar andra resor så måste du skaffa ytterligare en resehandling. Jag valde att skaffa ett Nationell ID-kort istället, för en jobbresa inom Europa under tiden jag räknade med att passet var borta. Av den enkla anledningen att ID-kortet är väldigt lätt att alltid ha med sig, och det gäller som sagt inom EU. Jag ser risken som ganska liten att jag behöver ha två pass för två visumansökningar/resor utanför EU samtidigt.

Vi skickade passen som rek.brev till adressen som angavs. Det tog ett par dagar, sedan hämtades passen ut och då fick vi besked ganska snabbt, att våra visum skulle beviljas och att de skulle skickas åter en vecka senare. Jag tror att detta beror på att man har visering på ambassaden en viss veckodag, och vi hade otur att våra pass hämtades ut samma dag som viseringen, så då fick vi vänta en hel vecka till nästa. På utsatt dag skickades passen tillbaka med rek.brev och fick lösas ut med en kostnad för visering och IFS hantering.

Så kom dagen att åka. Vi tog bilen till Arlanda och checkade in till Finnairs flygning till Helsingfors, för vidare flyg till Moskva Sjeremetevo där vi bokat rum på Park Inn Radisson. Vid ankomsten kontrollerades visum och stämplades, samt att man fick en liten lapp i passet. Jag frågade inte, men det kändes inte som läge att tappa bort den här lappen...

Juldekorationer fanns det i hela staden

När vi fått vårt bagage skulle vi gå till hotellet, och här stötte vi faktiskt på patrull på en gång. Hotellet låg så nära flygplatsens terminal D att man såg det tydligt, ca 400 m bort. Men det gick inte att ta sig dit. Google Maps ville ta oss ut på en motorvägsavfart, men det var vi inte så sugna på med resväskor i snögloppet, så det blev att gå tillbaka till terminalen och ta en taxi. Här såg taxichaffisarna sin chans att lura två tacksamma offer, så vi blev erbjudna skjutsen för 3000 rubel, ca 440 kr, men nekade och hittade till slut en som skjutsade oss för 1000 rubel, ca 150 kr. Och det tog en stund att köra, då man var tvungen att köra en lång omväg på grund av alla av- och påfarter. Men till slut kom vi fram i alla fall och kunde checka in.

Senare har vi tagit reda på hur vi borde ha gått, så om du tänker bo på Park Inn Sjeremetevo så ska du göra såhär: Följ skyltningen inne i terminalen mot snabbtåget Aeroexpress. När du ser skylten att svänga av till höger mot Radisson Blu så gör du det, och går sedan ned en våning och ut genom Radissons huvudentré. Sedan är det bara att korsa vägen så kommer man till Park Inn. Lätt som en plätt och tar nog inte mer än 10 min, om man bara vet hur man ska gå.

I nästa inlägg kommer jag att berätta lite mer om när vi åkte till till Moskva och tittade på sevärdheter där.



fredag 7 december 2018

Frustrerande med inställda plåtningar

Har haft lite missflyt ett tag nu med inställda plåtningar. Tre på raken som blivit inställda, med olika modeller och av olika anledningar. Främst är det jobb som stört planerna, och som jag nämnt tidigare så är det inte så mycket att göra åt det när man kör TFP, obetalt samarbete.



Planer finns det gott om i alla fall, där jag har ett par lite mer konceptuella idéer. En har jag provat förut och tänkte nu köra i lite större skala med fler modeller. Jag har tagit hem rekvisita och fått napp på ett par modeller som är intresserade.

Den andra är att sätta bild till en speciell låttext. Till den har jag börjat skissa upp i grova drag hur jag vill förstärka låttexten med mina bilder och vilka ord jag vill accentuera. Kanske har en idé om vilken modell jag vill använda också, men har inte lyft det med personen i fråga. Det krävs lite av en person att vara med i ett sånt projekt, eftersom det krävs skådespelartalang för att visa känslor i stillbilder. Vi får se hur det projektet tar fart.

Positivare är att det är dags att resa. En resa i jobbet och en resa privat, och något jag alltid försöker är att sno åt mig en halvtimme för att gå runt och plåta i städer jag besöker. Vi får se hur det blir med tid på jobbresan, då den är ganska kort och koncentrerad, men som sagt ska jag försöka.

Nu är äntligen RSF Årsbok på väg också. Riksförbundet Svensk Fotografi ger varje år ut en bok med bilder från medlemmarna i svenska fotoklubbar. Några tusen skickas in varje år, och något hundratal väljs ut. Jag hade turen att få med en bild i årets upplaga, dock vet jag inte vilken av de fem bilder jag skickade in. Eller vilka för den delen. Det visar sig snart.

Återkommer med bilder från resorna och förhoppningsvis med lite färska modellbilder.

/Christer

fredag 30 november 2018

Vad har hänt under 2018 och var kommer att hända 2019?

Tänkte i likhet med förra året göra en liten genomgång av vad planerna för året var och vad utfallet blev. Det är ju inte alltid det blir som man har tänkt sig nämligen.

Motorsportfoto, där hade jag planer på att uveckla mig mer och besöka flera event, varav minst ett utomlands. Resultatet blev totalt femton event, av vilka ett var Drift King of Riga i Lettland, som ingick i serien Drift Masters European Championship. Många roliga resor och mycket bra drifting har det blivit. Jag har försökt fortsätta att utvecklas, inte minst genom att variera motiv och bilder under tävlingarna.

För modellfotograferandet så var målet att skapa mer detaljerade planer, beställa hem kläder och rekvisita, hitta platser och så vidare. Där har jag jobbat ganska hårt, främst med att göra ett bibliotek med platser som man har tittat på och utvärderat, som är lätta att ta fram när de behövs och passar. Jag har ett antal teman klara med kläder och rekvisita, men tyvärr har inte tiden funnits till att göra verklighet av dem. Jag besökte en tredagars workshop i Värmland under sommaren, vilket var en av sommarens absoluta höjdpunkter.

Jag har inlett några nya samarbeten under året, och andra har fallit bort på grund av ointresse från modellen, vilket i sin tur beror på olika saker som arbetssituation och social status. Hoppas kunna underhålla dessa samarbeten under 2019 och även fortsätta hitta nya.

När det gäller resor är 2019 ganska tomt än så länge, förutom att planen för resor till driftingtävlingar ligger ganska lika som den gjorde inför i år. Ska försöka ta mig till norska Rudskogen också, den banan vill jag väldigt gärna se och fotografera på, då den ska vara något speciellt. Hoppas ta mig till ett nytt europeiskt land också, för att fotografera drifting där, och gärna ett till land för en ren weekend- eller fotoresa.









lördag 25 augusti 2018

Sundsvallsbranden

Idag är det på dagen 130 år och två månader sedan den gigantiska katastrofen Sundsvallsbranden, när 9.000 människor blev hemlösa. Sundsvallsbranden är den största branden i Sveriges historia.

Den 25 juni 1888 var vädret varmt med kraftig vind. Eftersom det varit varmt en längre tid var det torrt i marken. Det är inte helt klarlagt vad som orsakade den stora branden, men det mesta tyder på att det var en gnista från en ångslup, ett mindre ångmaskindrivet fartyg som ofta transporterade människor, vid namn Selånger som gav elden den ursprungliga gnistan.

Selånger var på väg upp längs Selångersån mot den plats där Sundsvall mellan åren 1621 och 1648 hade sitt centrum, vid det som idag kallas Åkroken och är huvudområde för Mittuniversitetet. Den förödande gnistan lämnade slupens skorsten och landade vid ett brygghus mitt emot den plats där sporthallen idag finns. Elden fick snabbt grepp i brygghuset och på grund av torkan och vinden spred den sig snabbt vidare. Brandkåren fick larmet vid 12.25, men det fanns ingen realistisk chans att stoppa elden utan den förvandlade snabbt hela centrum till ett stort eldhav. I Svenåke Boströms bok "Den tändande gnistan: staden som reste sig ur askan" kan man läsa beskrivningar att hela hus brann ned på 15-20 minuter och att brinnande delar av hus kunde lyftas upp av den kraftiga vinden och flyga upp till 600 m. 8-9 timmar senare var katastrofen ett faktum, 9.000 människor var hemlösa och ett antal var döda. Antalet döda varierar var man läser, men mellan fyra och sex personer nämns.

Trots brandens snabba förlopp hann man rädda vissa viktiga saker, som kyrkans arkiv. Kyrkan ansvarade på den här tiden för folkbokföringen, så att förlora kyrkans arkiv vore en jätteförlust på alla sätt. På Sundsvalls Enskilda Bank låste man in pengar och värdepapper i skåp i bankvalvet, och hoppades på att dessa skulle överleva branden, vilket de också gjorde.

Sundsvall hade brunnit en gång 1803 också, och den branden hade fört med sig att invånarna i Sundsvall var försiktiga och hade insett behovet av att ha sina hus försäkrade. Därför fick många ganska snart ett startkapital till att påbörja uppbyggnaden av sina hus igen. Den här gången var det dock sista gången en brand skulle få svälja Sundsvall, så nu skulle det byggas i sten istället. Det är därför Sundsvalls centrum har sitt unika utseende med den så kallade Stenstaden, som än idag präglar staden.

Försäkringsbolagen, bland annat Skandia, betalade i och med Sundsvallsbranden ut så mycket pengar att det starkt påverkade försäkringsbolagens vinster och likviditet. Totalt uppskattar man att värden för ca 30 miljoner kronor brann upp, vilket motsvarar drygt 2 miljarder kronor i dagens penningvärde.

För att folket skulle överleva dagarna närmast efter branden reste kung Oscar II själv till Sundsvall redan dagen efter branden. Kungen reste på ett tåg som bland annat medförde 100 militärtält, 1.000 omgångar sängkläder, kontanter och mycket annat. Man förstår dock att nöden ändå var svår, eftersom 100 tält och 1.000 omgångar sängkläder inte i närheten räcker till de 9.000 människor som blev hemlösa. Man kan förutsätta att de som hade släkt i området fick försöka bli inhysta där.

En intressant sak i sammanhanget är att Umeå brann samma dag som Sundsvall, och även Lilla Edet som ligger ca 50 km norr om Göteborg. Att flera förödande bränder uppstod samma dag tillskrivs torkan och den starka vinden.

/Christer

torsdag 23 augusti 2018

Summering av sommarsäsongen 2018

Sitter och försöker summera sommarsäsongen 2018. En säsong som nog inte kommer att få sin överman på många år, i alla fall inte om man ser till vädret. Jag har fotat en hel del. Mycket motorsport såklart, med lokala event, svenska mästerskapet, det inofficiella nordiska mästerskapet (GDS) och det likaså inofficiella europeiska mästerskapet (DMEC). Många resor förstås, många mil i bil, men även flyg utanför Sveriges gränser.

Jag har försökt fortsätta utvecklas med mitt fotograferande av motorsport. Jag har testat metoder och försökt vidareutveckla "min stil", samtidigt som det faktum att jag jobbar för ett nyhetsföretag har präglat mig mer. Det gäller att inte bara komma hem med ett antal bra åkbilder, utan det ska finnas rejält med depåbilder, porträttbilder på förarna, och så vidare. Inte de roligaste bilderna att ta, men eftersom vi vet att våra läsare vill ha dem så är det viktigt att det ändå blir gjort.


Lokalt event, Bus1, på Mittsverigebanan i Härnösand

Drift Masters European Championship, deltävling 3 i Riga, Lettland.

Emil Andersson på Gatebil på Mantorp Park.


Porträtt-/modellfotograferandet har fortsatt. Jag har genomför ett antal plåtningar och gjort en del efterforskningar för att hitta bra platser att plåta på. Ett arbete som faktiskt tar sin tid. Jag uppgraderade min utrustning i vintras till Godox system med fjärrstyrda blixtar, vilket jag är väldigt nöjd med. Även när det gäller tillbehör som stativ och ljusformare har det blivit lite nyheter som har gjort stor skillnad i slutresultat och möjlighet att ta med ut "on location".

Linnea på en av mina nyscoutade fotoplatser som ger bra möjlighet till



Den stora utmaningen när det gäller modellfotograferandet är ändå modeller. Jag har ett gäng mycket duktiga och jättetrevliga modeller som jag samarbetar med. Men ändå är det där jag stöter på patrull oftare än något annat. Det beror såklart på samarbetsformen TFP, Time For Pictures, där vi samarbetar utan att någon betalar den andre. Av den anledningen hamnar modellandet lite längre ner på prio-listan för modellerna. Fullt förståeligt att familjeliv, kompisar, resor och annat går före, speciellt under den korta sommaren. Det innebär att platser, tider och vädermässiga idealförhållanden missas, av vilka det för en del kan dröja ända till nästa år innan de återkommer. Trots det har jag svårt att se mig själv betala för modeller, för bilder som till största delen tas för att utveckla mig själv och på sin höjd kommer att visas på sociala medier.

En given höjdpunkt på årets fotoår är absolut den tredagars workshop jag var på i Värmland. Arrangör var Anna Johansson och med tre duktiga modeller blev det åtskilligt med bra bilder tagna. Jag skulle kanske hellre kalla det för shooting event, för utbildningsdelen som jag förväntar mig på en workshop fanns inte där under just denna. Dock vet jag att Anna är duktig på att lära ut under andra workshops när hon inte modellar själv. Jag är inte alls besviken, tvärtom tyckte jag att jag fick ut mycket av de tre dagarna, mer än vad jag förväntade mig innan. Bilderna har jag varit sparsam med att publicera än så länge, då det är roligt att ha lite färskt kvar till de mörka månaderna.




Ännu är det såklart fortfarande möjligt att fotografera utomhus, men snart är det dags att krypa in i studion igen. Det har sin tjusning det också, även om jag helt klart numera med min portabla utrustning föredrar on location.

/Christer



söndag 17 juni 2018

Söndagstips: Rödbergsfortet i Boden

Bodens fästning. Många har hört talas om den, inte så många vet vad det är och ännu färre har sett hela fästningen. Vi har varit på besök i Rödbergsfortet, som var ett av de fem huvudfort som utgjorde Bodens fästning. De övriga var Degerbergsfortet, Gammelängsfortet, Mjösjöfortet  och Södra Åbergsfortet. Dessutom fanns tre mindre fortifikationer, samt stödfunktioner som artilleribatterier, radiosamband, med mera.

Bodens fästning kom på tal redan 1809 när Sverige förlorade Finland till Ryssland. Plötsligt hade vi vår arvsfiende vid Torneälven, vilket inte kändes speciellt bra. 1824 lade en överste Peyron fram förslag om att preparera Luleå positiion till ett oövervinnerligt försvar. Han vann inget gehör för planerna då, men 1887 togs planerna upp igen och man fann att Boden var det bästa stället att förhindra en invasion landvägen från norr. Totalt planerades sex tunga fort, men ett fick strykas på grund av att man redan på den här tiden hade svårt att göra korrekta kalkyler för byggprojekt. Det skulle också visa sig att det hela blev mer än dubbelt så dyrt mot vad som budgeterats, trots att man alltså drog in ett helt fort.

1901 började huvudforten byggas, alla på samma gång. 1908 stod Rödbergsfortet klart i sitt första steg. Sedan kom det att byggas ut med logement för infanteri för närskydd, sjukvårdsavdelning, med mera. Detta stod klart 1916.

Enda sättet att komma in i fortet är med en guidad visning. Det finns många gångar och rum och det skulle vara omöjligt att släppa besökare fritt. Vår guide var fd stambefäl inom pansartrupperna och talade kunnigt och passionerat om ämnet.

Vårt betyg blir klart sevärt! Och ha i minne när du står och tittar på de ursprängda vallgravarna och bergsalarna att varenda hål som borrats för att spränga, med dynamit utanpå berget och med svartkrut inne i berget, borrades för hand. Med en borr som hölls i med händerna och med 2, 3 eller 4 släggor som slog på borren.

Öppettiderna för 2018 är när detta skrivs inte släppta ännu, men med nedanstående uppgifter från 2017 får man en uppfattning om vad som kommer att gälla:

Öppnade 26 juni och stängde 13 augusti. Dagliga visningar kl. 11, 12, 13 och 14.

Entréavgifter
Vuxen: 110 kr
Barn och ungdomar 7-15 år: 60 kr
Barn under 7 år: gratis

/Christer

Marketenteriet på bergets topp, där man idag köper biljetter till visningar,
köper fika, böcker, med mera. 

Vallgraven

Hjässan

Utsikten mot grannfortet, som jag tror var Degerbergsfortet

Boden, med Luleälven