måndag 5 juni 2017

Bilder från veteranbilsmarknaden i Sundsvall

Varje år håller Sundsvalls Motorveteraner en stor marknad i Sundsvall. Sedan några år hålls den på Bergsåkers Travbana. Jag besökte den här marknaden några år när jag var i yngre år, men det är ganska längesedan sist. I helgen så blev det tillfälle igen, och förutom det som många av oss kallar skrot, men som är värt sin vikt i guld och lite därtill för rätt köpare, så fanns det en hel del fina entusiastbilar där. Övervägande jänkare, som vanligt, men även en del svenskt, engelskt, tyskt och faktiskt franskt.

Några bildexempel följer...

Navkapslar

SAAB 93 B De Luxe 1958

BMC Austin Healy 300 1964

Chevrolet Bel Air 1957

Chevrolet Two Ten Nomad 1956

Chevrolet 3100 1950

Chevrolet Bel Air 1953

Peugeot 504 GDR 1980, en av få i mint condition

söndag 4 juni 2017

Söndagstips: Dags för Gatebil på Mantorp Park

Så var det dags för en ny säsong av Gatebil, det norska evenemanget som även finns i Sverige. Nästkommande helg, alltså om nästan två veckor, den 16-18 juni genomförs det första för året i Sverige, och det är liksom tidigare på Mantorp Park utanför Linköping det händer.

Gatebil är en festival med speciell inriktning på drifting, men även viss banracing förekommer. Det är underhållning och festligheter för publiken i dagarna tre.

Tycker du om drifting så är Gatebil bland det häftigaste du kan besöka. Möjlighet till camping finns på eller nära området.

Mer information finns på http://gatebil.no/mantorp_juni2017/

/Christer

Fredrik Sjödin, Sundsvall, vid SM/RM-tävling i Sundsvall
Foto: Christer Hägglund

Fredrik Sjödin Drifting
Foto: Christer Hägglund

Fredrik Sjödin Drifting
Foto: Christer Hägglund

lördag 3 juni 2017

Dags för årets cruising i Sundsvall

Ikväll är det dags för årets cruising i Sundsvall, arrangerad av Street Rulers. Jag har inte sett några detaljer om evenemanget ännu, men det troliga är att det följer samma upplägg som tidigare år. Det vill säga att cruisingsträckan är längs Universitetsallén, mellan rondellen vid idrottsparken och rondellen vid Metropol. Bra ställen att fotografera finns egentligen hela vägen längs sträckan och det finns goda möjligheter att röra sig för att variera bakgrund och vinklar.

Hoppas vi ses där!

/Christer



fredag 2 juni 2017

Friåkning på Sundsvall Raceway

Imorgon är det dags för den första av årets friåkningsdagar för driftingbilar på Sundsvall Raceway. Friåkningsdagarna är ett sätt för den som är ny i sporten att få köra under kontrollerade men lättsamma former, och träna och bygga upp erfarenhet.

För oss fotografer ges tillfälle att fotografera actionfylld motorsport. Mer information finns på Sundsvall Raceways hemsida och på Facebook.

Sundsvall Raceway hittar du här, observera att du måste komma till banan från Nora/Norafors-hållet (väst-nordväst).

Dennis Wikberg, SMK Sundsvall, på Sundsvall Raceways
driftingslinga i maj 2017
Foto: Christer Hägglund
Fredrik Sjödin, SHRA Sundsvall, på Sundsvall Raceway
Foto: Christer Hägglund



torsdag 1 juni 2017

Fynd i arkivet

Skulle göra en intervju med driftingföraren André Krutrök från Piteå, och visste att jag hade bilder på honom och hans bil från förra säsongen. Så jag letade upp dem i arkivet och hittade den här, som jag kände var en riktig pärla. Skarp i fronten, gott om rörelseoskärpa omger bilen och såklart, gott om rök. "How clouds are made" som vi brukar säga ;)


Reportaget om André kan du läsa på www.driftzone.se

/Christer


onsdag 31 maj 2017

Imponerande ungdomsverksamhet

När jag var på Riksfototräffen i Uddevalla nyligen så tittade vi där på resultaten i Rifo, Riksfotoutställningen. En av klasserna är U, ungdom. Den har lite speciella regler för att ta hänsyn till ungdomars ibland begränsade ekonomiska förutsättningar för att delta i tävlingar.

Årets Ungdomsklass var i det närmaste att se som ett klubbmästerskap för Ljusdals Fk. Av alla bilder som tilldelats diplom eller medalj så var alla utom EN inlämnad av en fotograf från Ljusdal. Man hade fått in imponerande många bidrag och inte bara det, det var riktigt bra bidrag också.

All heder till Ljusdal som lyckats få ungdomar till sin klubb och dessutom fått upp ögonen för att tävla i bild.

Sundsvalls Fotoklubb hade en deltagande i klassen, och han fick en bild uttagen för visning. Grattis till Mattias!

/Christer

tisdag 30 maj 2017

Utställning med hästar på Fotografiska

Just nu visas en utställning på Fotografiska i Stockholm som innehåller bilder med hästar. Utställningen heter "Like a horse", är kurerad av Sophie Mörner och ska beskriva människans relation till hästen.

Utställningen innehåller totalt ett hundratal bilder av ett 30-tal olika fotografer och beskriver kulturen kring ridsport och hästintresse, som ofta blir förtalad av utomstående.

Fotograferna som syns är som sagt ett 30-tal, där bland annat välkände David LaChapelle syns med en bild på en vit häst och skådespelerskan Angelina Jolie med bar överkropp.

Utställningen "Like a horse" visas på Fotografiska fram till 3 september.

/Christer

måndag 29 maj 2017

Härjningarna 1721

Som vi nämnde för ett par dagar sedan stod den sista striden i de ryska härjningarna i Sverige under det stora nordiska kriget i Sundsvall den 25 maj 1721, i det som kallas Slaget vid Selånger. Det var dock inte bara det här slaget och bränningen av Sundsvall som drabbade oss hårt. Nio järnbruk brändes ned längs den svenska kusten under försommaren.

Galtströms bruk, strax söder om Sundsvall, var ett av de bruk som fick besök av den ryska hären. Järnbruket som varit i drift sedan 1673 brändes ned, vilket nämns på den stora skylten med information om bruket som idag sitter på en av masugnarna.

Masugn i Galtström
Foto: Christer Hägglund

Den gjutna skylten som berättar om ryssarnas härjningar
Foto: Christer Hägglund
Den stora hammarsmedjan, hus, sjöbodar, lager av spannmål och kol brändes och masugnen förstördes. Den övre hammaren, sågen, kvarnen och brukskyrkan klarade sig undan elden. Man påbörjade omgående återuppbyggnaden och två år senare var produktionen åter igång. Man fick då bidrag från staten i form av åtta års skattefrihet, för att man byggde upp det för Sverige viktiga järnbruket.

Galtströms brukskyrka, invigd 1696.
Foto: Christer Hägglund

Förutom Galtström förstördes bland andra Gnarps, Iggesunds och Åvike bruk. Naturligtvis var det inte bara järnbruken som blev hårt åtgångna. I en rapport till landshövdingen efter ryssarnas härjningar konstaterades att enbart i Medelpad hade 234 gårdar bränts. I Sundsvall återstod endast kyrkan, en ynnest som inte förunnades Härnösand där man trots försök att skona kyrkan, på grund av hårda vindar brände ned den till grunden. Även Gävle och Hudiksvall brändes.

Det stora nordiska kriget, som slaget om Selånger var en del av, pågick mellan 1700 och 1721, och utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och vill viss del även Osmanska riket å ena sidan, å andra sidan en koalition som utgjordes av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland.

När freden slöts den 30 augusti 1721 hade Sverige förlorat kriget. Vi tvingades då bland annat överlämna våra baltiska provinser och södra delen av svenska Pommern till fienderna. Slutet på det Stora nordiska kriget och Karl XII:s död i Fredriksten 1718 innebar slutet för kungens envälde i Sverige och stormaktstiden.

/Christer

söndag 28 maj 2017

Söndagstips: Hemsö Fästning

Ett gammalt söndagstips som vi tar upp igen. Var på besök på Hemsö Fästning på semestern förra året. Det var 2010 jag var där senast, så det var några år sedan. Inte så mycket hade förändrats, förutom att man kortat av den guidade turen en aning.

Hemsö Fästning ligger vid Ångermanälvens inlopp och var tänkt som en spärr för att skydda inloppet till älven och dess viktiga industri. Redan 1914 togs beslut om byggandet, men efter flera uppehåll var den redo att tas i bruk 1939. Många värnpliktiga från KA5 i Härnösand gjorde hela eller delar av sin värnplikt på Hemsön.

Fästningens huvudbeväpning var tre dubbelpjäser 15,2 cm som ursprungligen byggdes av Bofors för att sitta på ett fartyg som skulle levereras till dåvarande Siam. På grund av exportstopp under andra världskriget hamnade pjäserna istället i fästningen.

Fästningen var i bruk fram till 1989, då den gjordes om till övningsanläggning. En funktion den hade fram till 1992. 1998 beslutades det att hela anläggningen skulle sparas för eftervärlden genom att bli statligt byggnadsminne. 2005 öppnade muséet.

Under 2016 var fästningen öppen dagligen från 25 juni till 4 september. Vill man komma in så måste man gå en guidad tur, som kostar 100 kr för vuxen, 60 kr för ungdom (11-15 år), barn gratis. För gruppbokningar är det öppet året om.

Klart sevärt och värt en dag!

Foto: Christer Hägglund

Det stora inslaget till anläggningen

En av de tre dubbelpjäserna som utgör huvudbeväpning

Utsikten från pjäsen. Eller avsaknaden av utsikt. 

Guiden informerar om anläggningen innan vi går ner under jord

En av två riktare i pjäsen. En riktar in höjden och den andre
riktar in i sidled. 

Vägen ner till underjorden

Markan, kiosken, en naturlig samlingsplats både för värnpliktiga
och för sentida museibesökare.

Brevlåda för fältpost



lördag 27 maj 2017

Bilder från folkrace i Timrå

Några bilder från en lördag för några helger sedan när jag var på Vårdraget, folkracetävling arrangerad av Timrå MK på Stenrike Raceway.

Som alltid när jag är på motorsport försöker jag att panorera med så lång slutartid som jag kan hantera, för att få maximalt med rörelse i bilderna. Många blir skräp förstås, men när de väl sitter så tycker jag att de ger den känslan man vill ha i sina motorsportbilder: fart och fläkt!










fredag 26 maj 2017

Fotograferade under kjol - dömd i HD

En man som fotograferade under kjolen på en kvinna i en rulltrappa i Stockholm friades av Hovrätten. Nu har mannen dömts i Högsta Domstolen, HD, för sexuellt ofredande.

Orsaken till att fallet hamnade i HD var frågan om man kan ha blivit ofredad utan att vara medveten om det. HD skriver i domen att ett handlande omfattas av straffansvar, om det sker i omedelbar närhet av offret och därmed utgör ett intrång i dennes rätt att själv bestämma över sin kropp.

Domarna i HD har gjort ett särskilt yttrande där man tydligt klargör att avståndet som fotograferingen sker på är avgörande för frågan.

Mannen dömdes till 60 dagsböter och ett skadestånd på 5.932 kronor.

/Christer

torsdag 25 maj 2017

Slaget vid Selånger

Slaget vid Selånger utspelade sig den 25 maj 1721, på dagen 296 år sedan, i Sundsvall och Selånger. Det var den sista drabbningen under ryssarnas härjningar längs den svenska kusten under det stora nordiska kriget 1700-1721.

Redan 1719 var ryssarnas galärer på plundringståg i Sverige. Landshövdingen i Västernorrland, som då hette Hugo Hamilton, hade vidtagit åtgärder som lyckats hålla Gästrikland, Medelpad och Ångermanlands kuster fria från de krigiska besökarna. Bland annat hade man gjort ett misslyckat försök att landstiga i Gävle. Året därpå lyckades man dock landstiga i Umeå, som plundrades och brändes. Sundsvall och resten av Medelpad skyddades vid denna tid av två kavallerikompanier från Åboland som låg förlagda vid kusten. Svårigheter att försörja kompanierna ledde till klagomål från lokalbefolkningen och 1720 drogs kompanierna bort. Man lämnade då ett reducerat kavallerikompani från Jämtland som enda skydd för området.

1721 siktades åter en galärflotta på väg norrut. Man beslutade sända major Johan Henrik Fieandt till Sundsvall för att organisera försvar i området. Till sin hjälp fick Fieandt 80 båtsmän från området, under befäl av kommendör Herman Wibbling, avdelningen om 80 ryttare från Jämtlands Kavallerikompani, och ett allmogeuppbåd om ca 150 man. Fieandt skrev efter striderna om besvikelsen över att endast 150 man av de 700-800 man han hade hoppats på kunnat uppbådas.

Katastrofen på Öjfjället, där 4.273 retirerande karoliner frös ihjäl, här
visat på Armémuseum i Stockholm.
Foto: Christer Hägglund

Ryttarkompaniet från Jämtland var till ca en tredjedel veteraner från Armfelts tåg mot Norge, som överlevt katastrofen på Öjfjället, men större delen var nyrekryterade män utan erfarenhet. Efter att ryssarna landsatt trupper vid Mon söder om Sundsvalls centrum brändes både magasin och fartyg av svenskarna, för att inte falla i fiendens händer. Vid västra Stadsbron vid Åkroken, vid det som idag är Mittuniversitetet, lyckades den svenska truppen om 80 kavallerister, 80 båtsmän och 77 bönder hålla ryssarna stången under en kortare tid. När Fieandt hotade bli inringad beordrade han att man skulle dra sig tillbaka på vägen mot Jämtland, och intog ny stridsställning.

Området kring Åkroken, som idag är en del av Mittuniversitetet.
Foto: Christer Hägglund

Situationen visade sig helt ohanterbar och bönderna och båtsmännen flydde och lämnade Fieandt och de jämtländska kavalleristerna ensamma mot den ryska övermakten. Den ryska hären bestod då av 600 kosacker och 6870 man infanteri.

Efter ytterligare reträtt blev 22 man nedsablade på landsvägen vid Valla. Tio man lyckades ta sig igenom ryssarnas linjer och fly och tio blev krigsfångar och förda till S:t Petersburg tillsammans med kavallerikompaniets fana. Sundsvall brändes och endast kyrkan stod kvar efter branden.

Idag finns minnen från slaget om Selånger på olika ställen i Sundsvall. Vid bron över Selångersån vid Åkroken finns en minnessten med inskriptionen ”Johan Henrik Fieandt kämpade här mot härjande fiende den 25 maj 1721.” I stenen finns också en rysk kanonkula som hittades i området långt senare.

Minnesstenen över Johan Henrik Fieandt.
Foto: Christer Hägglund

Den ryska kanonkulan som återfanns 1850 vid Fjäl, sitter idag i monumentet
vid Åkroken,
Foto: Christer Hägglund

En minnessten över de jämtländska karolinerna finns rest vid Selångers kyrkoruin, med inskriptionen "Till minne av de 22 jämtländska karoliner som stupade i Selånger i drabbning med rysk övermakt den 25 maj 1721".


Minnesskylten vid Selångers kyrkoruin, till minne av
de jämtländska kavallerister som stupade vid
slaget om Selånger.
Foto: Christer Hägglund

Vill man läsa en noggrannare redogörelse för striden så finns det att läsa i Det sista Karolinska slaget vid Sundsvall/Selånger år 1721

Om några dagar berättar vi mer om vad som hände när ryssen var här...

Härjningarna 1721

/Christer

onsdag 24 maj 2017

Kristi Himmelfärdsdag

Imorgon är det Kristi Himmelfärdsdag, eller Kristi flygare, flygardagen, flygartorsdagen och allt vad den kallas. För den moderna människan är det en av flera långhelger under vår och försommar som innebär ledighet. Eftersom den alltid infaller på en torsdag så blir fredagen en klämdag och helgen fyra dagar lång. Teoretiskt kan den till och med bli fem dagar, de år nationaldagen 6 juni infaller på måndagen efter, vilket skedde 2011. Men vad är det här för dag och varför infaller den nu?

Enligt kristendomen och Nya Testamentet är detta dagen då Jesus lämnade jorden och inför elva av apostlarna fördes upp till himlen. Den infaller på 40:e dagen efter påskdagen, och eftersom påsken flyttar sig beroende på måncyklerna, påskdagen kan tidigast infalla 22 mars och senast 25 april, så flyttar även Kristi Himmelfärdsdag i samma utsträckning, mellan 30 april och 3 juni.

Dagen har firats sedan mitten av 300-talet. I likhet med andra kristna högtider fanns redan en högtid den här tiden på året, som kristendomen övertog och gjorde till sin.

För många är långhelgen en tidig start på sommaren, där vissa tar sin husvagn på årets första tur och många påbörjar årets projekt på hus och sommarstugor.

/Christer

tisdag 23 maj 2017

Uttagen i Rifo, amatör-SM i foto

För några veckor sedan fick jag besked om att en av mina bilder hade blivit antagen i Rifo, Riksfotoutställningen. Det är en tävling som arrangeras av Riksförbundet Svensk Fotografi, som är den nationella sammanslutningen för landets fotoklubbar. Tävlingen brukar kallas för amatör-SM i foto.

Rifo arrangeras varje år och består numera av sex olika klasser som bedöms av olika domare. Domarna byts också ut år från år.

Grupp A - Kollektion påsiktsbild
Jury: Jan Stalfors, fotograf, Färgelanda.

Grupp B - Kollektion digitalbild
Jury: Marie Hedberg, fotograf, Henån.

Grupp C - Enstaka påsiktsbild
Jury: Ulf Fabiansson, fotograf, Lidköping.

Grupp D - Enstaka digitalbild
Jury: Brutus Östling, Naturfotograf, Höör.

Grupp U - Ungdom enstaka digitalbild
Jury: Tomas Gillberg, fotograf, Munkedal.

Grupp Bildspel
Jury: Pieter ten Hoopen, fotograf, Hjo.

En bild kan nå fem nivåer, antagen för visning, tilldelad diplom och tilldelad brons-, silver- eller guldmedalj. Min uttagna bild tillhörde klass D, enstaka digitalbild och tilldelades ett diplom.

I helgen var jag i Uddevalla och mottog där mitt diplom. Jättekul och min första framgång i Rifo. Riksfototräffen, där Riksfotoutställningen är en del, är en rolig sammankomst där man träffar fotointresserade människor från hela landet. Dessutom får man lära sig lite om värdklubben och arrangörsstaden.

Statistik om Grupp D:
324 fotografer
1243 bilder totalt
135 bilder utvalda, varav
- 111 Antagna
- 15 Diplom
- 5 Bronsmedalj
- 3 Silvermedalj
- 1 Guldmedalj

/Christer

Fakiren
Bilden tagen på medeltidsmarknaden i Kälen,
Medelpad, midsommarafton 2016.

måndag 22 maj 2017

Öppettider v21



Våra öppettider under Kristihimmelfärdsveckan för order och support via telefon- och e-post är:

Måndag 22/5 - Öppet
Tisdag 23/5 - Öppet
Onsdag 24/5 - Öppet
Torsdag 25/5 - Stängt
Fredag 26/5 - Stängt

Under dagar med öppet har vi:
Ordersupport, telefon: normal 
Ordersupport, mail: normal (24 tim)
Teknisk support, telefon: begränsad
Teknisk support, mail: normal (24 tim)

Välkomna!
www.fotofyndet.se 


söndag 21 maj 2017

Söndagstips: Place de la Concorde

En historisk plats i Paris är Place de la Concorde, där bland annat paradgatan Champs-Elysées börjar. Till att börja med så domineras platsen kraftigt av den stora Luxorobelisken. Denna var en gåva från den egyptiske vicekungen Muhammed-Ali till Ludvig Filip år 1831. Den är nära 24 m hög och är över 3300 år gammal och en av Kleopatras nålar. De övriga två av dessa nålar återfinns idag i London och New York.

Platsen är historisk i den meningen att det var här som den förstta giljotinen stod, den som bland annat halshögg kung Ludvig XVI den 21 januari 1793 och Marie Antoinette den 16 otober samma år.

Platsen gick tidigare under namnen Place de Louis XV, dvs Ludvig XV:s plats, och Place de la Revolution, revolutionsplatsen.

I den senare historien utkämpades hårda strider om Place de la Concorde under befrielsestriderna 1944, där den tyska armén befäst intilliggande byggnader.



lördag 20 maj 2017

Porträttbilder 3

Den tredje delen av porträttbilder från min fotografering med Anne-Sofie, Anna-Karin och Anna för några veckor sedan. Den här gången är det Annas tur.

I huvudsak användes en batteridriven studioblixt med en 120cm Deep Octabox som huvudljus, från modellens vänstra sida. En studioblixt med en mindre softbox användes som upplättning, och i de flesta fall fanns en tredje blixt bakom modellen med en stripsoftbox, en långsmal box riktad mot modellen för att frigöra henne och de mörka kläderna från bakgrunden. Man kan bland annat se den effekten tydligt på shortsen på bild nr 2. Deras svarta färg hade annars gjort att de hade försvunnit helt in i bakgrunden.






fredag 19 maj 2017

Att bli kompis med sin autofokus

Diskuterade autofokus med några fotovänner häromdagen. Vi pratade en del om problem med att få actionbilder skarpa och ganska snart tyckte jag att en viss ovilja att ställa om sin kamera kunde skönjas.



Vi landade i ett samförstånd om att för att kunna ta actionbilder, i exempelfallet var det ungdomar som åkte skateboard i en ramp, så måste man känna sin kamera väl. Vi var några som såg på actionbilder på ett sätt och några på ett annat sätt, men gemensamt för båda dessa var ändå att autofokusens funktion är kritisk för att bilderna ska bli bra.

Det första vi måste göra är att titta på autofokusens olika lägen. Här med Canon och Nikon-benämningar.

One-Shot AF (Canon)
AF-S (Nikon)
Autofokus för en bild. För att ta ny fokus måste du släppa upp knappen och trycka ned den igen.

AI Servo AF (Canon)
AF-C (Nikon) 
spårning av motiv som rör sig. Användbart på bilar, djur, sport, mm där man hela tiden har motiv som rör sig.

AI Focus AF (Canon)
AF-A (Nikon)
väljer automatiskt mellan stillastående (One-Shot AF / AF-S) och rörliga (AI Servo AF / AF-C) beroende på hur kameran uppfattar att motivet rör sig. På Nikon är detta grundinställningen.


Sedan har vi AF-området. Det kan man säga är sättet man sätter skärpan i sidled, eller hur man använder sina fokuspunkter.

Automatiskt val (Canon)
Automatisk AF (Nikon)
Här används alla fokuspunkter och kameran söker själv efter ett ställe att sätta skärpan. Fungerar både på stillastående och rörliga motiv. Här har man väldigt dålig kontroll på hur och var kameran sätter skärpan, så den här använder vi endast i speciella undantagsfall. Ett flygplan på en i övrigt klarblå himmel kan vara ett sådant fall.

Enpunkts-AF (Canon)
Specifik AF-punkt (Nikon) 
Här väljer du själv endast en punkt och kameran jobbar endast med denna för att hitta skärpa. Fungerar både på stillastående och rörliga motiv, men det kan vara svårt att träffa på det rörliga motivet om du har inställningen AI-Servo (Canon) eller AF-C (Nikon).

Expandera AF-omr (Canon)
Dynamiskt område (Nikon)
Du väljer fortfarande en punkt som du vill jobba med, men här är även punkterna runt om din valda punkt också aktiverade och beredda att ta över. Avsett för rörliga motiv och fungerar bra med AI-Servo (Canon) eller AF-C (Nikon)

3D-fokusföljning (Nikon)
Här kan man säga att kameran själv söker efter ett motiv som liknar det du först satte fokuspunkten på, och sätter skärpan där. Fungerar med AF-C (Nikon). Canon har inget som jag kan tolka som motsvarighet till denna.

Varför är det här ens intressant då? Jo, för att många fotografer använder en metod vid stillastående motiv som går ut på att man siktar med mittenpunkten mot motivet, trycker ned avtryckaren till hälften och komponerar sedan om bilden som man vill ha den. Snabbt och enkelt tycker många. Känns det igen? Problemet är bara, att om du har en actionbild på en bil, cykel eller fågel, så kan du inte komponera om bilden. På den tiden det tar har objektet flyttat sig för mycket, så du kan aldrig garantera att du får rätt fokus. Så den metoden kan vi helt enkelt glömma. Det vi däremot kan göra, är att flytta den aktiva fokuspunkten så att den hamnar rätt efter hur vi vill komponera bilden. Prova att flytta runt den och se hur man gör och hur det påverkar bilden. Sätt den i gyllene snittet och långt ut nära bildens kanter.


En punkt

Ett område med punkter omgivande en vald punkt

En zon ute vid bildens kant

Kameran väljer automatiskt en av de totalt 65 punkterna.

Att lära känna sin kamera är viktigt.

Hör gärna av dig med egna erfarenheter!

/Christer