Direkt började det talas om Olavs förmågor och man ville försöka helgonförklara honom. Kroppen grävdes upp i närvaro av den lokala kyrkliga överhögheten och man fick till en helgonförklaring, vilket gav honom namnet Olav den helige, eller i många äldre skrifter S:t Olav eller S:t Olof. Till hans minne byggdes också en gravkyrka som idag är Nidarosdomen i Trondheim.
Direkt började pilgrimer att vandra i Olavs spår till Nidarosdomen och vägen har under historien varierat i sträckning och viktighet. Inför 1000-årsfirandet av Trondheim 1997 gjordes en uppryckning och under åren fram till idag har ett samarbete vuxit fram mellan de större kommunerna längs vägen. Pilgrimsleden går idag Selånger – Tuna – Stöde – Torp – Borgsjö - Jämtkrogen - Bräcke – Gällö – Revsund – Pilgrimstad - Brunflo – Östersund – Frösön – Alsen – Mattmar – Järpen – Undersåker – Åre - Medstugan - Skalstugan – Sul - Stiklestad – Stjördal - Trondheim. Leden är 564 km lång och passerar genom 11 kommuner.
Vi började vår vandring i Borgsjö och gick via Jämtkrogen till Bräcke kyrka. Det var 39,8 km och vägen varierade mycket, som kommer att synas på bilderna.
Se även En pilgrimsvandring: S:t Olavsleden, del 2
Första anhalten, S:t Olofs källa i Borgsjöbyn |
Fin, rejäl stig i början av leden, Borgsjö mot Tälje |
Framme i Tälje, där det finns Bed & Breakfast för den som är ute på längre tur |
Rejäl bro över Täljeån |
Efter Tälje blev det grusväg en bra bit, förbi Orråsen |
På många ställen gick vägen på gamla, halvt igenväxta vägbankar |
Här har vi passerat till södra sidan av E14 i Lombäcken, där det fanns ett fint ställe att ta lunch på. På vissa ställen längs vägen fanns det bord uppställda. |
Huset som finns på Jämtkrogen nu är av modernare snitt, och det gamla huset där gästgiveriet fanns står på Borgsjö Hembygdsgård. |
Gräns- och altarsten. Länge riksgräns mellan Sverige och Norge. Under 1600-talet bytte Jämtland statstillhörighet 13 gånger, och det var först 1699 som jämtarna fick svenskt medborgarskap. |