Bok: Spetsnaz, Sovjets hemliga terrorarmé

En bok som handlar om något som de flesta av oss som fick möjlighet att göra lumpen hört talas om i olika utsträckning, nämligen de sovjetiska elittrupperna Spetsnaz. Spetsnaz är ett samlingsbegrepp och trupperna finns i ett antal olika varianter, där marina spetsnaz är en.

Boken är skriven av en Viktor Suvorov, som är en pseudonym för Vladimir Rezun. Rezun föddes 1947 i närheten av Vladivostok. Han blev senare officer i GRU och deltog bland annat i invasionen av Tjeckoslovakien 1968. 1978 hoppade Rezun av till Storbritannien tillsammans med sin hustru och deras två barn. Avhoppet skedde i Schweiz och han smugglades ut därifrån till Storbritannien under stort hemlighetsmakeri. Efter avhoppet har han skrivit böcker om den sovjetiska armén, Spetsnaz och underrättelsetjänster.

Som en inte obetydlig del av kalla kriget är historien om Spetsnaz väldigt intressant. I boken får vi höra om ursprunget till elittrupperna, historien bakom Sovjets satsningar på elitidrott inom vissa idrotter och mycket annat, som på ett målande sätt berättar om syftet med att ha elittrupper som i ett gryningsläge slår ut ett lands ledning. Här i Sverige känner många till det som allmänt gick under benämningen polska tavelförsäljare. Öststatsmedborgare som gick runt i bostadsområden i Sverige och sålde tavlor. Det märkliga med det var att man i många fall såg att man endast besökte militär personal, poliser och viktiga civila befattningshavare. Orsaken till det sägs vara att man förberedde för Spetsnaz att likvidera viktig personal på fiendesidan i ett gryningsskede, bland annat piloter i det svenska flygvapnet.

Rezun beskriver i boken hur soldater väljs ut till tjänst inom Spetsnaz, hur både befäl och äldre kamrater misshandlar och trycker ned nyinryckta, hur utbildningen lagts upp för att få soldaterna vana vid blod, död och helt känslokalla inför den uppgift man får från sina överordnade. Det beskrivs som en helt omänsklig miljö och ibland får det, oavsett om det är sant eller inte, nästan ett löjets skimmer och känns bara överdrivet.

Ett kapitel ägnas åt idrottare som underrättelse- och sabotagetrupper. Man nämner bland annat armélaget CSKA Moskva som utan omsvep beskrivs som 100% Spetsnaz. Förutom de fysiska fördelarna som en elitidrottare har hade dessa även fördelen att kunna röra sig någorlunda fritt i västvärlden vid en tid när det inte var helt lätt för östmedborgare i stort att göra det.

Om man är intresserad av kalla kriget och speciellt inledningen av ett storkrig så är boken mycket intressant. Det är utan tvekan så att enorma resurser lades på att i ett gryningsskede kunna slå ut så mycket som möjligt av fiendens förmågor.

Betyget blir 3 av 5.

/Christer Hägglund