En liten instruktionsvideo som vi publicerade tidigare på Youtube som visar hur man monterar macroset för Nikon och ställer in kameran för att använda det. På videon används en Nikon D40 men inställningarna gäller de flesta Nikon-kameror, tex D60, D3000, D3100, D5000.
www.fotofyndet.se
fredag 22 juli 2011
Instruktionsvideo: Nikon D40 med macroset
onsdag 20 juli 2011
Objektivlock
Jag har precis varit på en kortare semesterresa och har bland annat besökt turistmetropoler som Liseberg, Carlstens fästning i Marstrand och Kolmården, slås man av hur många det är som använder objektivlocket till kameran. Man tar av locket, tar en eller några bilder, sätter tillbaka locket. Mitt tips till er är att skaffa ett UV-filter istället. UV-filtret påverkar inte bilden på något sätt, utan skyddar bara linsen på objektivet. Dels från skadliga UV-strålar, men främst från repor och stötskador och ersätter på så sätt objektivlocket. I min egen uppsättning kameror och objektiv används objektivlocket endast vid långvarig förvaring.
Vårt sortiment av UV-filter hittar du här: UV-filter
/Christer
www.fotofyndet.se
Vårt sortiment av UV-filter hittar du här: UV-filter
/Christer
www.fotofyndet.se
måndag 18 juli 2011
Nytt objektiv: Nikon AF-S Nikkor 50mm f/1.8 G
Nikon har nyligen presenterat en ny version av deras 50mm f/1.8, nämligen Nikon AF-S Nikkor 50mm f/1.8 G. Objektivet är ett ljusstarkt och kraftfullt objektiv men är trots detta förhållandevis billigt och mycket användbart. Ca priset i Sverige är 1990:-
Objektivets filtergänga är 58mm och UV-filter, CPL-filter och andra tillbehör hittar du såklart hos oss på Fotofyndet, Optiktillbehör 58mm
Test av objektivet och ett galleri med bilder hittar du hos DP Review
Även på YouTube finns det information om nyheten, bla TheSnapChick gör ett lättsamt test som du hittar här: 50mm versus 50mm versus 35mm
/Christer
www.fotofyndet.se
Objektivets filtergänga är 58mm och UV-filter, CPL-filter och andra tillbehör hittar du såklart hos oss på Fotofyndet, Optiktillbehör 58mm
Test av objektivet och ett galleri med bilder hittar du hos DP Review
Även på YouTube finns det information om nyheten, bla TheSnapChick gör ett lättsamt test som du hittar här: 50mm versus 50mm versus 35mm
/Christer
www.fotofyndet.se
torsdag 7 juli 2011
Systemkamerakunskap: Exponering tips & trix
Under de tidigare avsnitten i vår serie har vi lärt oss på vilka sätt vi kan styra exponeringen. Utan tvekan kommer man dock till vissa tillfällen där man inte når ända fram, tex att man skulle behöva en större bländare än vad objektivet har. Vi ska i det här inlägget titta lite på vad man kan göra för att klara av sådana situationer med lite små knep.
Om man i en viss situation använder sitt kitobjektiv 18-55/3.5-5.6 inställt på 18mm, Av-läge f3.5. Vi får ändå en slutartid som är längre än 1/60, vilket vi kommer ihåg var olämpligt vid handhållen fotografering. Vad kan man göra då? Om vi tänker tillbaka igen så kommer vi ihåg att vi styr exponeringen med tre faktorer, bländaren, slutartiden och ISO-värdet.
Det första vi tänker på är att höja ISO-värdet. Dagens kameror klarar ofta ganska höga ISO-värden utan att bilden blir märkbart sämre, ISO1600 är ofta inga problem och i undantagsfall kan man gå högre än så.
Det andra är att ställa kameran på ett stativ, om man har stativ och har möjlighet att använda det. Med stativ kan man gå upp på långa slutartider om man vill och framförallt, om motivet tillåter det. Ej lämpligt vid rörliga motiv.
En tredje möjlighet är att använda kamerans exponeringskompensation. Om vi ställer kameran i Av-läget, väljer en bländare och ett ISO-värde vi vill använda så väljer kameran själv en passande slutartid. Knappen för exponeringskompensation finns oftast på kamerans baksida och heter AV +/- eller något liknande. Exponeringskompensationen fungerar som så att man gör bilden ljusare eller mörkare, oftast i steg om 1/3 och totalt -2 till +2. Om vi försiktigt drar ner exponeringskompensationen på minus, så kommer vi att se att slutartiden minskar för varje steg vi sänker. Till slut är vi förhoppningsvis nere på en slutartid som är mindre än 1/60 i det här fallet. Genom att göra det här så har vi fått en bild som är skarp tack vare en lämplig slutartid, men som är lite mörkare än vad vi ville ha den. Att ljusa upp bilden i efterhand är oftast möjligt, medan att skärpa till en oskarp bild sällan ger ett tillfredsställande resultat.
I ett annat fall vill vi en solig dag fotografera ett fall i en fjällbäck. För att få önskad effekt av vattnet ställer vi in en slutartid på 1/8 sekund och ISO100. Objektivet har i det här fallet en minsta bländare på f22, och vi ser nu att med dessa inställningar så räcker inte f22. Bilden blir överexponerad. Vad göra? I det här fallet är det svårare att använda samma metod som ovan, dvs att överexponera bilden med hjälp av exponeringskompensationen. Alla ljusa partier blir då vita och det som är vitt är vitt och går inte att mörka ner utan att allt blir grått och dassigt. Det man kan göra då är att titta i sin kameraväska om man har ett gråfilter, ND (Neutral Density). ND filtret är jämnt i färgen och påverkar inte färgerna i bilden alls utan gör bara allting lite mörkare. ND-filter finns i en mängd olika styrkor, från ND2 och uppåt. Ett ND2-filter släpper igenom hälften så mycket ljus och ger således en skillnad på 1 bländarsteg (f-stop), ND4 släpper igenom 1/4 och ger en skillnad på 2 bländarsteg, osv. I vårt aktuella fall hade vi ett ND8-filter med oss, vilket passade bra för att ge oss en bra exponering med objektivets minsta bländare.
Det finns fler knep när exponeringen inte blir som man vill. Har du ett? Dela med dig i en kommentar.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Om man i en viss situation använder sitt kitobjektiv 18-55/3.5-5.6 inställt på 18mm, Av-läge f3.5. Vi får ändå en slutartid som är längre än 1/60, vilket vi kommer ihåg var olämpligt vid handhållen fotografering. Vad kan man göra då? Om vi tänker tillbaka igen så kommer vi ihåg att vi styr exponeringen med tre faktorer, bländaren, slutartiden och ISO-värdet.
Det första vi tänker på är att höja ISO-värdet. Dagens kameror klarar ofta ganska höga ISO-värden utan att bilden blir märkbart sämre, ISO1600 är ofta inga problem och i undantagsfall kan man gå högre än så.
Det andra är att ställa kameran på ett stativ, om man har stativ och har möjlighet att använda det. Med stativ kan man gå upp på långa slutartider om man vill och framförallt, om motivet tillåter det. Ej lämpligt vid rörliga motiv.
En tredje möjlighet är att använda kamerans exponeringskompensation. Om vi ställer kameran i Av-läget, väljer en bländare och ett ISO-värde vi vill använda så väljer kameran själv en passande slutartid. Knappen för exponeringskompensation finns oftast på kamerans baksida och heter AV +/- eller något liknande. Exponeringskompensationen fungerar som så att man gör bilden ljusare eller mörkare, oftast i steg om 1/3 och totalt -2 till +2. Om vi försiktigt drar ner exponeringskompensationen på minus, så kommer vi att se att slutartiden minskar för varje steg vi sänker. Till slut är vi förhoppningsvis nere på en slutartid som är mindre än 1/60 i det här fallet. Genom att göra det här så har vi fått en bild som är skarp tack vare en lämplig slutartid, men som är lite mörkare än vad vi ville ha den. Att ljusa upp bilden i efterhand är oftast möjligt, medan att skärpa till en oskarp bild sällan ger ett tillfredsställande resultat.
I ett annat fall vill vi en solig dag fotografera ett fall i en fjällbäck. För att få önskad effekt av vattnet ställer vi in en slutartid på 1/8 sekund och ISO100. Objektivet har i det här fallet en minsta bländare på f22, och vi ser nu att med dessa inställningar så räcker inte f22. Bilden blir överexponerad. Vad göra? I det här fallet är det svårare att använda samma metod som ovan, dvs att överexponera bilden med hjälp av exponeringskompensationen. Alla ljusa partier blir då vita och det som är vitt är vitt och går inte att mörka ner utan att allt blir grått och dassigt. Det man kan göra då är att titta i sin kameraväska om man har ett gråfilter, ND (Neutral Density). ND filtret är jämnt i färgen och påverkar inte färgerna i bilden alls utan gör bara allting lite mörkare. ND-filter finns i en mängd olika styrkor, från ND2 och uppåt. Ett ND2-filter släpper igenom hälften så mycket ljus och ger således en skillnad på 1 bländarsteg (f-stop), ND4 släpper igenom 1/4 och ger en skillnad på 2 bländarsteg, osv. I vårt aktuella fall hade vi ett ND8-filter med oss, vilket passade bra för att ge oss en bra exponering med objektivets minsta bländare.
Det finns fler knep när exponeringen inte blir som man vill. Har du ett? Dela med dig i en kommentar.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
måndag 4 juli 2011
Systemkamerakunskap: Kamerans olika lägen, P, AV, TV, M, etc
Då har vi i de tidigare avsnitten pratat om vilka medel vi har att styra över exponeringen, bländare, slutartid och ISO-värde. Hur styr vi då över dessa i praktiken på en modern DSLR? De flesta kameror har idag en väljarratt på ovansidan. Vi ska nu titta närmare på några av valen som finns på denna väljarratt på de flesta olika modeller. I vissa fall kan benämningarna variera något men i princip är de desamma.
Grön ruta
Ett helautomatiskt läge som lite beroende på kameramodell väljer i princip allt åt dig, bländare, slutartid, ISO, blixt, mm. Rekommenderas inte för den som vill ha lite koll själv.
P - Programautomatik
Här väljer kameran en lämplig bländare och en lämplig slutartid utifrån det ISO-värde som är valt. Kameran väljer ofta en medelväg och sällan största bländaren. Vissa kameror har en ISO-inställning som heter Auto, och då väljer kameran först ett ISO-värde och sedan bländare och slutartid efter det. Vill man använda blixt får man trycka upp den själv. P-läget kan vara användbart, men man bör vara medveten om att man inte får extremerna åt något håll.
Tv (Canon, Pentax), S (Nikon, Sony, Olympus) - Tidsautomatik
I det här läget väljer man en slutartid och kameran väljer sedan en passande bländare utifrån ISO-värdet. Ett exempel på när det här läget är användbart är när man vill fotografera vatten i rörelse, eller någon som cyklar och vill få lite fartkänsla i bilden. Vill man använda blixten får man fälla upp den själv, och det kan vara ett tips att experimentera med blixt på andra ridån i det här läget. Användbart läge.
Av (Canon, Pentax), A (Nikon, Sony, Olympus) - Bländarautomatik
Det här läget fungerar tvärtemot det tidigare, dvs man väljer en bländare och kameran väljer själv en passande slutartid, med hänsyn tagen till ISO-värdet. Det här är det mest använda läget på mina egna kameror och många fotografer har det som grundläge. Exempel på varför är när man vill styra skärpedjupet vid porträttfotografering, eller få ut max av sin snabba optik vid ett sportevenemang. Även här får man själv fälla upp blixten om man vill använda den. Mycket användbart läge.
M - Manuellt
Det helmanuella läget, dvs man väljer själv både bländare, slutartid och ISO-värde. Exempel på användning är vid nattfotografering, fotografering av åskblixtar, mm då kameran inte har en aning om vad som ska komma och automatiken därför är helt värdelös. Ett annat tillfälle när man får använda M-läget är om man använder äldre optik som inte har automatik, mellanringar, reverseringsringar, etc. eller om man använder blixtar som saknar TTL-automatik. M-läget används kanske inte jätteofta, men när det behövs är det helt ovärderligt och är den solklara skillnaden mellan att få en bild och inte.
Det finns dessutom lägen som kombinerar olika inställningar och dessa har namn som porträttläge, sportläge, mfl Dessa går vi inte igenom här då namn och innehåll varierar för mycket mellan olika kameror. Generellt är det också bättre att lära sig att ställa in kameran själv istället för att lita på kameran.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Grön ruta
Ett helautomatiskt läge som lite beroende på kameramodell väljer i princip allt åt dig, bländare, slutartid, ISO, blixt, mm. Rekommenderas inte för den som vill ha lite koll själv.
P - Programautomatik
Här väljer kameran en lämplig bländare och en lämplig slutartid utifrån det ISO-värde som är valt. Kameran väljer ofta en medelväg och sällan största bländaren. Vissa kameror har en ISO-inställning som heter Auto, och då väljer kameran först ett ISO-värde och sedan bländare och slutartid efter det. Vill man använda blixt får man trycka upp den själv. P-läget kan vara användbart, men man bör vara medveten om att man inte får extremerna åt något håll.
Tv (Canon, Pentax), S (Nikon, Sony, Olympus) - Tidsautomatik
I det här läget väljer man en slutartid och kameran väljer sedan en passande bländare utifrån ISO-värdet. Ett exempel på när det här läget är användbart är när man vill fotografera vatten i rörelse, eller någon som cyklar och vill få lite fartkänsla i bilden. Vill man använda blixten får man fälla upp den själv, och det kan vara ett tips att experimentera med blixt på andra ridån i det här läget. Användbart läge.
Av (Canon, Pentax), A (Nikon, Sony, Olympus) - Bländarautomatik
Det här läget fungerar tvärtemot det tidigare, dvs man väljer en bländare och kameran väljer själv en passande slutartid, med hänsyn tagen till ISO-värdet. Det här är det mest använda läget på mina egna kameror och många fotografer har det som grundläge. Exempel på varför är när man vill styra skärpedjupet vid porträttfotografering, eller få ut max av sin snabba optik vid ett sportevenemang. Även här får man själv fälla upp blixten om man vill använda den. Mycket användbart läge.
M - Manuellt
Det helmanuella läget, dvs man väljer själv både bländare, slutartid och ISO-värde. Exempel på användning är vid nattfotografering, fotografering av åskblixtar, mm då kameran inte har en aning om vad som ska komma och automatiken därför är helt värdelös. Ett annat tillfälle när man får använda M-läget är om man använder äldre optik som inte har automatik, mellanringar, reverseringsringar, etc. eller om man använder blixtar som saknar TTL-automatik. M-läget används kanske inte jätteofta, men när det behövs är det helt ovärderligt och är den solklara skillnaden mellan att få en bild och inte.
Det finns dessutom lägen som kombinerar olika inställningar och dessa har namn som porträttläge, sportläge, mfl Dessa går vi inte igenom här då namn och innehåll varierar för mycket mellan olika kameror. Generellt är det också bättre att lära sig att ställa in kameran själv istället för att lita på kameran.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
söndag 3 juli 2011
Driftstörning
Tyvärr har vårt webhotell drabbats av en driftstörning som innebär att vår webshop ligger nere. Man arbetar med problemet och vi hoppas att sidan snart är uppe igen.
Mvh
fotofyndet
Mvh
fotofyndet
söndag 26 juni 2011
Systemkamerakunskap: Varför styra över kameran?
Vi har i de tre senaste inläggen pratat om de tre faktorer vi kan använda för att påverka bildens exponering; bländaren, slutartiden och ISO-värdet. Men nu till en ganska viktig fråga, nämligen varför ska man bestämma själv och inte låta kamerans programautomatik bestämma? Svaret på frågan är ganska enkelt egentligen, kameran vet inte varken vilket motiv du har eller hur du vill ha bilden.
Vi kan ta ett par exempel. Du ska ta en porträttbild på en släkting som tagit studenten. Vid porträttfotografering vill man ofta ha ett kort skärpedjup i bilden. Då blir objektet, släktingen i det här fallet, i fokus medan mormors syrénbuske, som för dagen utgör bakgrund, är ur fokus. På så sätt ger syrenbusken lite färg och liv i bilden, men drar inte uppmärksamhet från motivet. Hur vi styr skärpedjupet återkommer vi strax till.
Ett annat exempel är när du är i fjällen och vill fånga den magiskt vackra fjällbäcken som porlar så vackert. Du låter kameran bestämma och tar en bild som blir allt annat än levande. Kameran väljer en kort slutartid (tex 1/2000) och fryser varje vattendroppe mitt i rörelsen. Det är då du ska dra dig till minnes att du kan styra över slutartiden och ställer istället in 1/60. Istället får du nu en bild där vattnets rörelse fångas och bilden blir betydligt mer levande.
Skärpedjupet pratar man ofta om, och vad är då det? Jo det är hur långt området där motivet är i fokus sträcker sig, räknat från den punkten där du valt att kameran ska fokusera. Från den punkten brukar man säga att skärpan sträcker sig 1/3 mot kameran och 2/3 från kameran. Hur styr man då skärpedjupet? Till största delen kan man säga att man styr skärpedjupet med bländarens storlek. Ju större bländare desto kortare skärpedjup. Tex vid porträttfotografering brukar man använda objektiv med f1.4, f2 eller f2.8. Även objektivets brännvidd påverkar skärpedjupet, där en längre brännvidd (tele) ger ett kort skärpedjup och en kort brännvidd (vidvinkel) ger kort skärpedjup. Många fotografer är därför förtjusta i att använda tex ett 70-200/f2.8 för porträtt.
Vid landskapsfotografering vill man ofta ha ett långt skärpedjup, då man vill att hela landskapet i bilden ska vara i fokus. För att uppnå detta så väljer man en liten bländare, tex f22. Det innebär, om vi drar oss till minnes hur exponeringen hänger ihop, att vi får en lång slutartid. Stativ är därför mycket vanligt när man fotograferar landskap och har slutartider på ibland flera sekunder.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Vi kan ta ett par exempel. Du ska ta en porträttbild på en släkting som tagit studenten. Vid porträttfotografering vill man ofta ha ett kort skärpedjup i bilden. Då blir objektet, släktingen i det här fallet, i fokus medan mormors syrénbuske, som för dagen utgör bakgrund, är ur fokus. På så sätt ger syrenbusken lite färg och liv i bilden, men drar inte uppmärksamhet från motivet. Hur vi styr skärpedjupet återkommer vi strax till.
Ett annat exempel är när du är i fjällen och vill fånga den magiskt vackra fjällbäcken som porlar så vackert. Du låter kameran bestämma och tar en bild som blir allt annat än levande. Kameran väljer en kort slutartid (tex 1/2000) och fryser varje vattendroppe mitt i rörelsen. Det är då du ska dra dig till minnes att du kan styra över slutartiden och ställer istället in 1/60. Istället får du nu en bild där vattnets rörelse fångas och bilden blir betydligt mer levande.
Skärpedjupet pratar man ofta om, och vad är då det? Jo det är hur långt området där motivet är i fokus sträcker sig, räknat från den punkten där du valt att kameran ska fokusera. Från den punkten brukar man säga att skärpan sträcker sig 1/3 mot kameran och 2/3 från kameran. Hur styr man då skärpedjupet? Till största delen kan man säga att man styr skärpedjupet med bländarens storlek. Ju större bländare desto kortare skärpedjup. Tex vid porträttfotografering brukar man använda objektiv med f1.4, f2 eller f2.8. Även objektivets brännvidd påverkar skärpedjupet, där en längre brännvidd (tele) ger ett kort skärpedjup och en kort brännvidd (vidvinkel) ger kort skärpedjup. Många fotografer är därför förtjusta i att använda tex ett 70-200/f2.8 för porträtt.
Vid landskapsfotografering vill man ofta ha ett långt skärpedjup, då man vill att hela landskapet i bilden ska vara i fokus. För att uppnå detta så väljer man en liten bländare, tex f22. Det innebär, om vi drar oss till minnes hur exponeringen hänger ihop, att vi får en lång slutartid. Stativ är därför mycket vanligt när man fotograferar landskap och har slutartider på ibland flera sekunder.
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Etiketter:
fotofyndet,
kameratillbehör,
skärpedjup,
systemkamerakunskap
fredag 24 juni 2011
Systemkamerakunskap, grund: ISO-värdet
Nu har vi i tidigare inlägg pratat om bländaren och slutartiden. Den tredje faktorn i att bestämma exponeringen är ISO-värdet. ISO-värdet har sitt ursprung från den tiden när man valde film efter ljusförhållandena. Var det en ljus, fin dag utomhus valde man ISO 100, skulle man fota inomhus valde man ofta ISO 400. Idag med våra allt bättre digitalkameror så ställer man bara in vilket ISO-värde man vill använda och kan byta till varje bild om man vill.
Varför då inte alltid välja så högt ISO som möjligt? På filmens tid berodde detta på att den snabbare filmen (ISO 400) var grovkornigare och slutresultatet blev därför något sämre. Ungefär detsamma gäller idag, då signalerna från kamerans sensor behandlas av kameran, och där de högre ISO-värdenas signaler måste förstärkas mer och då uppstår det man brukar kalla för brus. På moderna digitalkameror filtreras och behandlas signalen för att få bort detta brus, något som man ofta lyckas ganska bra med. Idag kan vi därför använda ISO-värden på våra digitalkameror som hade varit helt otänkbara på film.
För att summera ihop lite av det vi har pratat om så har vi alltså tre olika faktorer att justera för att uppnå rätt exponering; bländaren, slutartiden och ISO-värdet.
Några exempel:
Vid ett specifikt tillfälle ger denna inställning korrekt exponering
f/5.6, 1/250, ISO100
Det innebär då att även denna inställning blir korrekt
f/4, 1/500, ISO100 Om vi drar oss till minnes inlägget om bländaren, så kommer vi ihåg att varje steg nedåt enligt vår skala innebar en fördubbling av bländrens storlek (=mängden ljus som når in till sensorn). Vi byter från f/5.6 till f/4, vilket alltså blir en fördubbling av bländarens storlek och för att kompensera detta byter vi slutartid från 1/250 till 1/500, alltså en halvering av tiden.
Ett annat exempel
En underexponerad bild uppnås med ett Canon EF 70-200/f2.8 vid 200 mm brännvidd och
f/2.8, 1/250, ISO100
Vi har redan den största bländaren, vi vill inte ta en längre slutartid då vi isf riskerar att få skakningsoskärpa. Vi får istället justera ISO-värdet ett steg.
f/2.8, 1/250, ISO200 ger en bild som blir ett steg ljusare
I nästa avsnitt ska vi prata lite om VARFÖR man vill hålla på och ställa in dessa saker själv och inte låta kameran "fixa biffen".
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Varför då inte alltid välja så högt ISO som möjligt? På filmens tid berodde detta på att den snabbare filmen (ISO 400) var grovkornigare och slutresultatet blev därför något sämre. Ungefär detsamma gäller idag, då signalerna från kamerans sensor behandlas av kameran, och där de högre ISO-värdenas signaler måste förstärkas mer och då uppstår det man brukar kalla för brus. På moderna digitalkameror filtreras och behandlas signalen för att få bort detta brus, något som man ofta lyckas ganska bra med. Idag kan vi därför använda ISO-värden på våra digitalkameror som hade varit helt otänkbara på film.
För att summera ihop lite av det vi har pratat om så har vi alltså tre olika faktorer att justera för att uppnå rätt exponering; bländaren, slutartiden och ISO-värdet.
Några exempel:
Vid ett specifikt tillfälle ger denna inställning korrekt exponering
f/5.6, 1/250, ISO100
Det innebär då att även denna inställning blir korrekt
f/4, 1/500, ISO100 Om vi drar oss till minnes inlägget om bländaren, så kommer vi ihåg att varje steg nedåt enligt vår skala innebar en fördubbling av bländrens storlek (=mängden ljus som når in till sensorn). Vi byter från f/5.6 till f/4, vilket alltså blir en fördubbling av bländarens storlek och för att kompensera detta byter vi slutartid från 1/250 till 1/500, alltså en halvering av tiden.
Ett annat exempel
En underexponerad bild uppnås med ett Canon EF 70-200/f2.8 vid 200 mm brännvidd och
f/2.8, 1/250, ISO100
Vi har redan den största bländaren, vi vill inte ta en längre slutartid då vi isf riskerar att få skakningsoskärpa. Vi får istället justera ISO-värdet ett steg.
f/2.8, 1/250, ISO200 ger en bild som blir ett steg ljusare
I nästa avsnitt ska vi prata lite om VARFÖR man vill hålla på och ställa in dessa saker själv och inte låta kameran "fixa biffen".
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Etiketter:
fotofyndet,
kameratillbehör,
systemkamerakunskap
Glad midsommar!
Glad midsommar tillönskas alla våra bloggläsare. Vi på Fotofyndet hoppas att ni får en trevlig helg och tar det lugnt med både firande och i trafiken.
Varför firar vi midsommar? Här finns det lite att läsa i Wikipedias artikel om midsommar
Fotofyndet
Christer & Marie
Varför firar vi midsommar? Här finns det lite att läsa i Wikipedias artikel om midsommar
Fotofyndet
Christer & Marie
onsdag 22 juni 2011
Systemkamerakunskap, grund: Slutaren/slutartiden
Slutaren och slutartiden är, i likhet med bländaren, något man som användare av en systemkamera måste ha koll på. Slutarens konstruktion och tekniska egenskaper ska vi nämna i korthet, det är slutarens påverkan på exponeringen och dess samverkan med bländaren som vi ska fokusera på.
Slutaren är det som tillåter ljus att strömma in till kamerans ljuskänsliga del, antingen film eller en sensor i en digitalkamera. Lamellslutare och ridåslutare är två vanliga typer av slutare, där lamellslutaren är den klassiska ofta 8-kantiga slutaren och ridåslutaren fungerar som en persienn. Tidigare har det funnits fler typer av slutare men dessa är sedan många år de dominerande.
Slutartiden är då den tiden som slutaren släpper in ljus till film eller sensor. Slutartiden bestäms av fotografen och är tillsammans med bländare och ISO-värde de verktyg han eller hon har för att bestämma exponeringen. Dvs att rätt mängd ljus når film/sensor. Slutartiden är kort, oftast endast en bråkdel av en sekund och skrivs 1/4000, 1/1250, 1/30. I vissa fall hoppar man över 1/ pga platsbrist och 4000 innebär då en fyratusendels sekund. Slutartiderna går oftast i steg om fördubbling/halvering, tex 1/4000, 1/2000, 1/1000, 1/500, 1/250, 1/125, 1/60, 1/30, etc. Detta hänger ihop med att bländarstegen innebär en halvering eller fördubbling av bländarens storlek, vilket vi kommer att återkomma till senare.
När det gäller handhållen fotografering finns det en tumregel som säger att slutartiden skall vara kortare än objektivets brännvidd för att undvika skakningsoskärpa. Dvs med ett objektiv på 200mm bör man inte ha längre slutartid än 1/200-del (praktiskt 1/250). Man bör över huvud taget inte ha längre tider än 1/60 vid handhållet.
Ett specialläge som går att ställa in på många kameror är BULB. Det är en oändlig slutartid där kameran håller slutaren öppen från det att avtryckarknappen trycks ned tills den trycks ned igen.
Fortsättning följer
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Slutaren är det som tillåter ljus att strömma in till kamerans ljuskänsliga del, antingen film eller en sensor i en digitalkamera. Lamellslutare och ridåslutare är två vanliga typer av slutare, där lamellslutaren är den klassiska ofta 8-kantiga slutaren och ridåslutaren fungerar som en persienn. Tidigare har det funnits fler typer av slutare men dessa är sedan många år de dominerande.
Slutartiden är då den tiden som slutaren släpper in ljus till film eller sensor. Slutartiden bestäms av fotografen och är tillsammans med bländare och ISO-värde de verktyg han eller hon har för att bestämma exponeringen. Dvs att rätt mängd ljus når film/sensor. Slutartiden är kort, oftast endast en bråkdel av en sekund och skrivs 1/4000, 1/1250, 1/30. I vissa fall hoppar man över 1/ pga platsbrist och 4000 innebär då en fyratusendels sekund. Slutartiderna går oftast i steg om fördubbling/halvering, tex 1/4000, 1/2000, 1/1000, 1/500, 1/250, 1/125, 1/60, 1/30, etc. Detta hänger ihop med att bländarstegen innebär en halvering eller fördubbling av bländarens storlek, vilket vi kommer att återkomma till senare.
När det gäller handhållen fotografering finns det en tumregel som säger att slutartiden skall vara kortare än objektivets brännvidd för att undvika skakningsoskärpa. Dvs med ett objektiv på 200mm bör man inte ha längre slutartid än 1/200-del (praktiskt 1/250). Man bör över huvud taget inte ha längre tider än 1/60 vid handhållet.
Ett specialläge som går att ställa in på många kameror är BULB. Det är en oändlig slutartid där kameran håller slutaren öppen från det att avtryckarknappen trycks ned tills den trycks ned igen.
Fortsättning följer
Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Etiketter:
kameratillbehör,
slutare,
systemkamerakunskap
måndag 20 juni 2011
Systemkamerakunskap, grund: Bländaren
Något alla ägare till en systemkamera bör känna till allt om bländaren. Dvs hur den fungerar, vilka olika inställningar vi har, hur storleken hänger ihop med bländartalet och varför bländartalen går i så konstiga steg.
Om vi börjar med den verkliga storleken på bländaren och bländartalet så hänger dessa ihop med ett omvänt förhållande, dvs den största bländaren har det minsta bländartalet. f2.8 är större än f16. Tittar man på optik och främst på priser på objektiv så inser man snabbt detta samband, då ett objektiv med f2.8 (största bländare 2.8) lätt kan vara 3-4-5ggr så dyrt som ett med tex f3.5-5.6.
Varför är då bländaren benämnd med så konstiga siffror? Jo, det har med att göra att man ville att för varje bländarsteg skulle skillnaden bli en halvering eller en fördubbling. Dvs om man minskade bländaröppningen från f2 till f2.8 så skulle bländaren släppa igenom hälften så mycket ljus. Det i sin tur skulle innebära att man var tvungen att fördubbla slutartiden för att behålla en korrekt exponering. Således är bländartalen (oftast) en serie siffror som utgår från 1 och som ökar med √2;
1 x √2 = 1.4, 1.4 x √2=2, 2 x √2 = 2.8, 2.8 x √2 = 4, osv. På vissa objektiv görs avsteg från detta där f3.5 är ganska vanligt.
Tittar man på optik i konsumentklassen så är en största bländare från f4 vanligt. Vid f2.8 och nedåt stiger priserna oftast ganska kraftigt. På zoomoptik kan man ganska ofta läsa två bländartal, tex 70-200/f3.5-5.6. Detta innebär att man fullt utzoomad (70mm) har en största bländare på f3.5, medan man fullt inzommad har en största bländare på f5.6. Om man använder kamerans programautomatik under goda ljusförhållanden spelar detta ofta ganska liten roll. Vill man däremot styra kameran manuellt och kanske även fotograferar i gryning eller skymning så är dessa objektiv mer svårarbetade.
I nästa avsnitt ska vi prata om slutartiden och hur den hänger ihop med bländaren. I ett kommande inlägg ska vi även fortsätta prata om bländaren och hur man använder den för att styra vissa effekter i sina bilder.
Skrivet av
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Om vi börjar med den verkliga storleken på bländaren och bländartalet så hänger dessa ihop med ett omvänt förhållande, dvs den största bländaren har det minsta bländartalet. f2.8 är större än f16. Tittar man på optik och främst på priser på objektiv så inser man snabbt detta samband, då ett objektiv med f2.8 (största bländare 2.8) lätt kan vara 3-4-5ggr så dyrt som ett med tex f3.5-5.6.
Varför är då bländaren benämnd med så konstiga siffror? Jo, det har med att göra att man ville att för varje bländarsteg skulle skillnaden bli en halvering eller en fördubbling. Dvs om man minskade bländaröppningen från f2 till f2.8 så skulle bländaren släppa igenom hälften så mycket ljus. Det i sin tur skulle innebära att man var tvungen att fördubbla slutartiden för att behålla en korrekt exponering. Således är bländartalen (oftast) en serie siffror som utgår från 1 och som ökar med √2;
1 x √2 = 1.4, 1.4 x √2=2, 2 x √2 = 2.8, 2.8 x √2 = 4, osv. På vissa objektiv görs avsteg från detta där f3.5 är ganska vanligt.
Tittar man på optik i konsumentklassen så är en största bländare från f4 vanligt. Vid f2.8 och nedåt stiger priserna oftast ganska kraftigt. På zoomoptik kan man ganska ofta läsa två bländartal, tex 70-200/f3.5-5.6. Detta innebär att man fullt utzoomad (70mm) har en största bländare på f3.5, medan man fullt inzommad har en största bländare på f5.6. Om man använder kamerans programautomatik under goda ljusförhållanden spelar detta ofta ganska liten roll. Vill man däremot styra kameran manuellt och kanske även fotograferar i gryning eller skymning så är dessa objektiv mer svårarbetade.
I nästa avsnitt ska vi prata om slutartiden och hur den hänger ihop med bländaren. I ett kommande inlägg ska vi även fortsätta prata om bländaren och hur man använder den för att styra vissa effekter i sina bilder.
Skrivet av
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Etiketter:
bländare,
fotofyndet,
kameratillbehör,
systemkamerakunskap
lördag 18 juni 2011
Intressant artikel om Canon EOS-systemet
På Wikipedia finns en mängd intressanta artiklar inom nästan alla ämnesområden, så även fotografi. Artikeln om Canons EOS-system beskriver när och hur systemet kom till, vad EOS betyder och vad systemet innehåller. Mycket läsvärt för alla fotointresserade. Eftersom foto är ett ganska smalt ämnesområde är det oftast bättre att söka på engelska Wikipedia än på svenska.
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen
torsdag 16 juni 2011
Objektivnyhet: Canon EF-S 55-250mm f/4-5.6 IS II
Canon presenterar nu en uppdaterad variant av den populära telezoomen Canon EF-S 55-250mm f/4-5.6 IS, med tilläggsnamnet II. Zoomen som ofta sålts i paket med bla Canon EOS 550D och EF-S 18-55 har fått mindre justeringar som bland annat syns på utsidan.
En utförligare beskrivning finns att läsa på DPReview
Fotofyndet, kameratillbehör för alla
En utförligare beskrivning finns att läsa på DPReview
Fotofyndet, kameratillbehör för alla
onsdag 15 juni 2011
Rabattkod
Vi har just nu en rabattkod för våra bloggläsare och Facebookfans. Ange koden c3daa8 vid utcheckningen för att ta del av rabatten. Gäller till och med 19 juni. Tänk på att rabatten inte kan lämnas i efterhand utan kom ihåg att ange den vid utcheckningen.
www.fotofyndet.se
www.fotofyndet.se
tisdag 14 juni 2011
Batterigrepp för äldre modeller
Söker du batterigrepp eller andra tillbehör för din kamera som har några år på nacken? Hos många av elektronikkedjorna finns tillbehör till kameror under tiden modellen säljs, men sedan är det svårt att få tag i det man vill. Hos oss hittar du tillbehören även till äldre modeller. Några exempel är batteri motsv. NB-2L och batterigrepp motsv. BG-E3 för Canon EOS 350D och EOS 400D. Vi har även batteri motsv. LP-E5 och batterigrepp motsv. BG-E5 som passar till modellerna Canon EOS 450D, EOS 500D och EOS 1000D. Även till många av Nikons äldre modeller och några av Sonys har vi tillbehör.
Välkomna till oss
www.fotofyndet.se
Välkomna till oss
www.fotofyndet.se
söndag 12 juni 2011
Ny serie objektivlock
För att kunna erbjuda er kunder det bästa och mest prisvärda har vi i dagarna fått hem en ny serie objektivlock. Funktionaliteten är densamma som de tidigare, men till ett pris som är upp till 33% lägre. Tänk på att alltid ha objektivlock i reserv.
Våra objektivlock hittar du här: Objektivlock
Välkomna till oss
www.fotofyndet.se
Våra objektivlock hittar du här: Objektivlock
Välkomna till oss
www.fotofyndet.se
fredag 10 juni 2011
Nyhet från Sony: SLT-A35
Sony är rejält igång med att presentera intressanta nyheter. Förutom NEX-C3 så presenteras även en nyhet i SLT-serien, med genomskinlig spegel. Nyheten heter SLT-A35 ersätter SLT-A33 och har samma 16,2 Mpx-sensor som NEX-C3. Seriebildshastigheten är i likhet med föregångarna hög, hela 7 bilder per sekund vid 8,4 Mpx.
En mer detaljerad förhandstitt hittar du på dpreview
Tillbehör till modellen, tex batteri NP-FH50 hittar du redan idag på www.fotofyndet.se
En mer detaljerad förhandstitt hittar du på dpreview
Tillbehör till modellen, tex batteri NP-FH50 hittar du redan idag på www.fotofyndet.se
torsdag 9 juni 2011
Nyhet från Sony, NEX-C3
Sony presenterar i dagarna en nyhet i sin lilla spegellösa serie, nämligen NEX-C3. Bland nyheterna märks en ny sensor på 16,2 Mpx som ska vara extra strömsnål.
NEX-C3 kommer att säljas i kit med 18-55mm objektiv med E-fattning och i kit med 16 mm f2.8.
En detaljerad förhandstitt på modellen hittar du på dpreview
Tillbehör till Sony NEX-C3 och andra kameratillbehör hittar du på www.fotofyndet.se
NEX-C3 kommer att säljas i kit med 18-55mm objektiv med E-fattning och i kit med 16 mm f2.8.
En detaljerad förhandstitt på modellen hittar du på dpreview
Tillbehör till Sony NEX-C3 och andra kameratillbehör hittar du på www.fotofyndet.se
måndag 6 juni 2011
En ny film till: Braun Flexi in action
En liten film om hur ett Braun Flexi kan användas rent praktiskt, här när det skulle filmas fyrhjulingsåkning.
Stativet Braun Flexi 1 andra, kamerastativ och många andra kameratillbehör hittar du hos www.fotofyndet.se
Stativet Braun Flexi 1 andra, kamerastativ och många andra kameratillbehör hittar du hos www.fotofyndet.se
Etiketter:
braun flexi 1,
fotofyndet,
kamerastativ,
kameratillbehör
lördag 4 juni 2011
Ny informationsvideo
Ny informationsvideo från Fotofyndet om en av våra produkter:
fredag 27 maj 2011
Nyhet: Sony DSLR A580
Digital Photo Review har nyligen släppt en recension på en av Sonys nyaste modeller, A580. Modellen har stora likheter med föregångaren A550 men även med den samtidigt presenterade systermodellen SLT A55. Modellen har flexibel lagring på SD, SDHC, SDXC eller MemoryStick Pro Duo.
En utförlig recension finns att läsa här
Tillbehör som batteri NP-FM500H och annat finns som vanligt hos www.fotofyndet.se
En utförlig recension finns att läsa här
Tillbehör som batteri NP-FM500H och annat finns som vanligt hos www.fotofyndet.se
Etiketter:
batteri,
dslr a580,
kameratillbehör,
np-fm500h,
sony
onsdag 25 maj 2011
Nytt nyhetsbrev
Nyhetsbrevet för maj månad är på väg ut till alla prenumeranter. Prenumererar du inte? Gå till vår hemsida och anmäl dig där. Vill du ha månadens utskick kan du skicka ett mail till info snabela fotofyndet.se så skickar vi ett till dig.
Välkommen!
Välkommen!
tisdag 24 maj 2011
Batterigrepp Canon EOS 600D
Vårt batterigrepp Meike Mk-550D passar förutom till EOS 550D även till den nyare systermodellen EOS 600D. Modellerna delar gemensamt batteri, LP-E8, och även alltså batterigrepp.
Vår mycket prisvärda variant har samma funktioner som originalet BG-E8, och mycket gedigen byggkvalitet. Detta till ett mycket attraktivt pris.
Välkomna
www.fotofyndet.se
Vår mycket prisvärda variant har samma funktioner som originalet BG-E8, och mycket gedigen byggkvalitet. Detta till ett mycket attraktivt pris.
Välkomna
www.fotofyndet.se
söndag 22 maj 2011
Vackert väder-rabatt!
Vackert väder-rabatt:
För fira det vackra helgvädret får alla Facebookfans och bloggläsare 15% i rabatt. Ange koden f44656 vid utcheckningen för att ta del av rabatten. Ingen rabatt kan lämnas i efterhand. Gäller t o m 24/5.
www.fotofyndet.se
För fira det vackra helgvädret får alla Facebookfans och bloggläsare 15% i rabatt. Ange koden f44656 vid utcheckningen för att ta del av rabatten. Ingen rabatt kan lämnas i efterhand. Gäller t o m 24/5.
www.fotofyndet.se
fredag 20 maj 2011
Bilder på batterigreppet för Nikon D7000 monterat
Här följer några bilder på det nya batterigreppet för Nikon D7000, monterat på kamera. Bilderna är tagna av frilansfotografen Niclas Thunborg, http://www.gobiten.se/ Om du vill anlita Niclas finns det kontaktuppgifter på hemsidan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



