 |
| Foto: Hesekiel / CC BY-SA |
Ingen har väl missat att det var Stig Engström, den så kallade Skandiamannen, som blev utpekad som gärningsman när chefsåklagare Krister Petersson och chefen för Palmegruppen Hans Melander hade presskonferens häromdagen. Bevisningen som lades fram på presskonferensen bestod helt och hållet av gamla och kända vittnesmål. Notera att jag inte lägger någon värdering i det, utan att det endast är ett konstaterande. Man har inte hittat något vapen som man kan knyta till mordet och Engström och man har inte hittat några DNA-spår.
I redovisningen under presskonferensen så berättade Petersson och Melander om händelseförloppet och i genomgången med ögon som saknade förutfattade meningar som utredarna under den första tiden hade kunde man, som man uttryckte, inte komma runt Stig Engström. Stig Engström befann sig på platsen vid tidpunkten för skotten. De utsagor som alla vittnen lämnade var hyggligt samstämmiga, förutom just Engströms. Under presskonferensen lämnade Petersson ett scenario som placerade Engström på platsen vid tillfället, men som gärningsman istället för som vittne. Variationer i utsagor förklaras med att Engström velat flytta sig själv från en position där han skulle bli misstänkt, till en annan position där han istället skulle utgöra ett nyckelvittne.
Engström kallades Skandiamannen av den anledningen att han arbetade på Skandia på Sveavägen, endast ett stenkast ifrån mordplatsen. Han arbetade sent den aktuella kvällen eftersom han skulle resa på skidsemester dagen efter. Enligt egen utsago var han på kontoret hela kvällen. Det här stämmer dock inte enligt Skandias in- och utpasseringssystem som hävdar att han gick ut någon gång under kvällen och sedan återkom någon gång mellan 20 och 21. Engström stämplade ut kl 23.19 och gick ut på Sveavägen.
Engström var väl bekant med, och om jag inte minns fel även granne till, Carl Gustaf Östling, en polis och vapensamlare med ett synnerligen intressant CV. Bland annat var han med i Stockholms Försvarsskytteförening, den skytteklubb vars medlemmar sägs vara medlemmar i Aktionsgruppen Arla Gryning, den svenska Stay Behind-rörelsen. Stay Behind var nätverk i flera europeiska länder som CIA finansierade eller uppmuntrade, som skulle utgöra motståndsrörelse i landet i fall av en sovjetisk invasion. Den här delen av utredningen av mordet har kallats Landsförrädarspåret och ska ha sin grund i att i de här kretsarna ansågs Palme vara en landsförrädare.
Men åter till utredningen. När man tar ett omtag i en utredning och inte får en DNA-träff eller något annat som väldigt snabbt leder en utredning i en viss riktning, så är det bästa att göra i allmänhet att gå tillbaka till det material som är bäst; vittnesuppgifterna från platsen.
Min teori om vad som hände:
Carl Gustaf Östling får i uppdrag av Arla Gryning (AGAG) att genomföra attentatet. För att minska risken för kopplingar till AGAG har han utsett en nyttig idiot, en bitter palmehatare i grannskapet, som ska utföra själva dådet (Engström). På mordkvällen får Östling genom sina AGAG-kontakter (på Säpo?) reda på att paret Palme ska gå på bio på kvällen, utan livvaktsskydd. Han kontaktar Engström som lämnar sitt arbete för att möta upp Östling (ut- och inpasseringen mellan 20-21) och få tillgång till mordvapnet. Han återvänder senare till sitt arbete. Han vet när filmen slutar och försöker tajma in tiden när han lämnar Skandia så väl det går. Det visar sig att ödet spelar honom helt i händerna och makarna Palme byter sida av Sveavägen och dyker upp framför honom. Han avlossar skotten, springer längs Tunnelgatan och stannar upp längst uppe i trapporna och tittar ned på vittnet Jeppsson. Han försvinner sedan, sannolikt hem till Östling direkt, där han lämnar ifrån sig vapnet. Enligt egen utsago jagar han gärningsmannen och går sedan tillbaka till mordplatsen och vill lämna vittnesmål till polisen. Ingen polis är dock intresserad av att prata med honom.
Han kontaktar de efterföljande dagarna media och är med i både tidningsintervjuer och ett inslag i Rapport. Han är dock inte med i den rekonstruktion som görs i polisens regi, på grund av att han inte registrerats som vittne på platsen. Att han dyker upp i media kan, enligt mig, ha ett par olika orsaker. Antingen så är Engström (med hjälp av sin vän?) så iskall att man räknar med att om han "bränner" sitt utseende i media som vittne, så kan man bara hänvisa till det om något vittne skulle börja visa intresse för honom som gärningsman. Eller så är det så att han är så stolt över det han gjort att det helt enkelt är svårt att hålla sig.
Det finns, enligt mitt förmenande, en hel del saker som pekar på att det är såhär det förhåller sig. Dels så tycker jag att polisen har gjort det enda rätta; gått tillbaka till ursprungsmaterialet och gjort en objektiv bedömning av det. För det gjordes nämligen inte 1986. Man började genast arbeta efter förutfattade teorier om kända palmehatare (33-åringen Victor Gunnarsson), utländska organisationer (PKK), den ensamme galningen (Christer Pettersson), osv. Man har genomfört provskjutningar och har hittat ett vapen hos vapensamlaren Östling som ger resultatet 0 på den forensiska skalan från -4 till +4. Man kan alltså inte säga ATT det var det vapnet som användes, men det kan heller inte uteslutas. NFC tillägger också att man efter såhär många år inte kan garantera att man kan hitta resultat på plusskalan även om man har rätt vapen. Vapen slits och förändras, så det är svårt att göra en konklusiv koppling.
Man har tagit DNA-prover på släktingar till Engström, men resultaten av dessa var inget som presenterades på presskonferensen, så man kan anta att det inte gick att göra några säkra kopplingar. Vilka spår man velat matcha dessa DNA emot vet vi alltså inte, men det är rimligt att anta att man försökt hitta DNA på Östlings vapen och även kanske på axeln på Olof Palmes rock, där mördaren sägs ha lagt sin hand.
Det enda som jag tycker talar emot Engström som gärningsman är timingen. Han gick ut kl 23.19 från Skandia, och redan 2,5 minut senare avlossas det dödande skottet. Här menar jag att det helt enkelt är tur. Han har för avsikt att gå ikapp makarna Palme på väg till någon av de tunnelbanestationer man kan välja på, men istället så korsar makarna vägen och dyker upp mitt framför honom. En annan teori som framförs i en bok är att han stått utanför Grand och väntat på makarna Palme, sedan sprungit in till Skandia bakvägen för att stämpla ut och skaffa sig ett ganska starkt alibi.
Att Hans Holmér tog befälet över utredningen är inget annat än en stor skandal. Holmér var jurist och hade kommit upp sig inom polisen genom goda kontakter med "partiet". Holmér och parhästen Ebbe Carlsson hade mer än en gång skickats till olika "problemhärdar" för partiet, för att lösa det på ett snyggt sätt. Ett exempel på detta är skandalen med sjukhusspionen i Göteborg, där socialdemokratiska arbetsplatsombud skulle föra bok över vilka på arbetsplatsen som kunde misstänkas vara kommunister. Det här kom ut och det blåste upp till storm. Då skickades firma Holmér och Carlsson dit för att lägga locket på och städa undan. Just Ebbe Carlsson skulle ju komma att dyka upp lite här och där under Palmeutredningen och fick ju bland annat en hel "affär" uppkallad efter sig, där ministern Anna-Greta Leijon fick avgå.
Holmér var alltså allt annat än lämplig att leda utredningen om mordet. Han hade, som någon uttryckte saken, aldrig ens utrett en cykelstöld tidigare. Det fanns duktiga mordutredare på grova brott i Stockholm vid tiden, men dessa fick aldrig chansen.
Så sent som Krister Peterssons föregångare Kerstin Skarp visade synnerligen dåligt omdöme genom att berätta när hon tillträdde att hon ansåg att Christer Pettersson var skyldig och skulle jobba för att få en resningsansökan till Högsta domstolen. Att som förundersökningsledare gå in i ett nytt fall med den inställningen borde vara inget annat än kriminellt. När stora delar av palmegruppen byttes ut och den nye åklagaren, med det otroligt passande namnet Krister Petersson, tog över verkar det som om man tog sig an uppgiften mycket mindre påverkade av allt det gamla än vad de tidigare varit.
Oavsett vad man vill, tycker och tror så är det här slutet på utredningen. Jag har kolossalt svårt att se att något kan få en åklagare att återöppna utredningen efter den här avslutningen. Man har fått Christer Pettersson fälld i tingsrätten, han blev friad i hovrätten och sedan har man nekats resning i fallet. När man nu sätter ett annat namn på gärningsmannen som inte kan utredas vidare på grund av att han är död och stänger utredningen så vet inte jag vad som skulle kunna få utredningen att öppna igen. Om man hittar ett vapen så har man sannolikt inga kulor att jämföra mot, då dessa ingår i en stängd utredning som inte kan ta kostnader för provskjutningar, NFC säger att man sannolikt inte kan med säkerhet knyta vapnet till kulorna även om det ÄR rätt vapen, osv.
Så vi får nog leva med detta som resultat av 34 års utredningsarbete. Tillfredsställande? Nej, självklart inte helt, men med tanke på alla misstag som gjordes i början så är det heller inte konstigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar