Söndagstips: De svenska fjällen

Många av er som läst den här bloggen en tid vet att jag är en stor fantast av den svenska fjällvärlden. Det finns inte mycket som slår vyerna och lugnet där uppe. För oss som är fotointresserade så finns det en oändlig möjlighet att fotografera. Förutom vyerna så är det alla vackra porlande fjällbäckar, blommor, djur, etc. Är man intresserad av porträttfotografering i någon form så ger fjällutsikten dramatiska bakgrunder till dina porträtt.

Själv har jag hittills vandrat mest när jag har varit fjällen, men vandrandet har sina sidor det också. Dels så kräver det fysik, det är många som har problem med kroppen på det ena eller andra sättet som omöjliggör långa vandringar med 20-25 kg packning på ryggen. Många vill även ha möjlighet att ha sina barn med sig. Vill man kan man självklart resa lätt och gå mellan fjällstationerna och bo där istället, och kanske bara ha 5 kg packning.

Det kräver också en del utrustning. Om man ska gå längs vandringslederna så blir det ofta ett par mils vandring per dag ungefär, vilket kräver ett par riktigt bra vandringskängor. Ryggsäcken ska bära tung last och sitta skönt.

Ska du bo i tält så krävs det såklart ett tält, sovsäck, liggunderlag, Trangia-kök, speciell mat, etc. Dyrt om man bara vill prova på.

Men för den som ändå vill komma ut och se fjällen så finns det alternativ. Jag tänkte nu berätta om ett, Flatruetvägen. Flatruet är ett fjäll som ligger i Härjedalen och vägen som går över fjället är Sveriges högst belägna allmänna väg. Vägen går i princip i nord-sydlig riktning från Funäsdalen i söder till Ljungdalen i norr, och den högsta punkten på vägen ligger på 975 meter över havet. Vägen invigdes den 31 juli 1938 och är under vintern ofta stängd nattetid och vid hårt väder. Vägen hålls farbar med en gigantisk snöslunga och plogkanterna som bildas ger nästan en känsla av att åka i en snötunnel.

Förutom att det är roligt att ha åkt på Sveriges högst belägna väg så är Flatruetvägen ett bra sätt att snabbt och ganska lätt nå ut på kalfjället. Om man parkerar bilen på parkeringen vid högsta punkten, eller på något annat lämpligt ställe, så kan man gå 20-30 min för att se sig själv helt ute på kalfjället i lugn och ro. Ett bra sätt för den som inte kan gå flera timmar.

Parkeringen vid minnesstenen på vägens högsta punkt. Det brukar ofta stå husbilar och husvagnar parkerade här. Som synes är man mitt ute på kalfjället här.

Även vägen upp till fjällen kan bjuda på vackra vyer. Här vägen mellan Åsarna och Ljungdalen.

En del ovanliga möten kan man också bjudas på. Ren är en ganska vanlig syn på väg till och från fjällen. Strörenar brukar uppehålla sig nere i skogslandet även på sommaren när den större delen av renarna befinner sig på kalfjället.

Skylten mitt uppe på Flatruet får avsluta det här söndagstipset. Hoppas att du får chansen att åka till fjällen!