Osäkert juridiskt läge för kameradrönare

Så kallade kameradrönare, radiostyrda helikoptrar av olika storlekar med inbyggd kamera eller plats för att montera en kamera, har blivit vanliga på senare år. Detta beroende på att kamerorna blir mindre och levererar bättre bilder, samtidigt som tekniken för själva farkosten blivit bättre med mindre och effektivare motorer, säkrare styrning och hjälp från GPS-system och annat för att hitta hem när batteriet börjar ta slut. Det har inneburit att många proffsfotografer, speciellt sådana som tar bilder för mäklare, och även många amatörer skaffat kameradrönare och använder dessa flitigt.

Men nu sätts det käppar i julen för kameradrönaren. Och det är alltså käppAR, för det är på flera nivåer. Dels så är farkosten i sig själv ett problem. Om du använder den för att fotografera uppdrag som du får betalt för eller om flygningen inte avser "nöje eller rekreation", då man hänvisas till modellflygförbundens säkerhetsföreskrifter, så krävs tillstånd för flygningen. Det är också viktigt att farkosten framförs inom synhåll för piloten, det är alltså inte tillåtet att flyga med hjälp av inbyggd kamera eller via en angiven GPS-position eller liknande. Du kan läsa mer om vilka flygningar som är undantagna från tillståndsplikt på Transportstyrelsens sida om UAS

Datainspektionen har nyligen kommit med ett utlåtande som likställer en kameradrönare med en övervakningskamera. Man anser därmed att den faller  under kameraövervakningslagen med allt vad det innebär. I korthet kan den beskrivas så att det krävs tillstånd för att sätta upp en övervakningskamera som helt eller delvis täcker en plats dit allmänheten har tillgång. Om du har en övervakningskamera som endast täcker din egen tomt så är det ok, men filmar du trottoaren utanför staketet är det inte ok. Vilket skulle innebära att om du filmar din egen tomt med drönaren så bryter du inte mot lagen. Så vitt jag känner till så är detta ett utlåtande från Datainspektionen och inget som prövats i någon domstol. Fram till dess får man väl säga att rättsläget är osäkert, och ett bra tillfälle för den som vill skaffa sin verksamhet gratis reklam genom att bli den förste som prövas i domstol om en kameradrönare är att likställa med en övervakningskamera.

Den tredje biten i problematiken med kameradrönare är lagstiftningen kring spridning av flygbilder. Den lagstiftningen har vi nämnt förut och kortfattat kan man säga att det idag inte finns något förbud mot att fotografera från luften, om inte förhöjd beredskap eller motsvarande råder. Däremot så finns det ett generellt förbud mot att publicera bilder tagna från luften, utan att ha inhämtat tillstånd från Försvarsmakten. Syftet är självklart att inte publicera bilder som innehåller skyddsobjekt med fotoförbud. Man kan ansöka om tillstånd för självgranskningsrätt, vilket ger fotografen rätt att granska sina egna bilder. Det man ska komma ihåg är dock att det inte ger fotografen rätt att publicera vilka bilder han vill utan att han då själv garanterar att det inte finns några skyddsobjekt med på bilderna. Och tänk också på att ditt Facebook- eller Instagramkonto också är en form av publicering. Lag (1993:1742) om skydd för landskapsinformation

Mer nyheter i den här frågan följer med all säkerhet!

Flygfoto av radiomast i Jämtlandsfjällen, taget från helikopter.
Fotografen innehar självgranskningsrätt för flygfotografier.

Foto: Christer Hägglund