Det fanns givetvis undantag, vissa saker fick man ju bara inte göra, som smädande av konungens majestät och ett antal religiösa frågor som Svenska kyrkan stadgade.
Under åren som följde kom tryckfrihetsförordningen att både skärpas och liberaliseras, det första under Gustav III som med början efter sin statskupp 1772 skärpte straffen för brott mot förordningen och även begränsade offentlighetsprincipen. Med hertik Karl, senare Karl XIII, liberaliserades tryckfrihetsförordningen igen men är den den enda av våra totalt sex tryckfrihetsförordningar där offentlighetsprincipen helt saknas.
1809 skrevs tryckfrihetsförordningen in i regeringsformen, och man bestämde att tryckfrihetsförordningen skulle bli en grundlag. 1810 kom en helt omarbetad förordning som dessutom innehöll Sveriges första upphovsrättsliga reglering, där man behandlar författarens egendomsrätt till sin egen skrift.
1812 var det så dags igen för lite nyheter, där man under Karl XIV Johan skärpte lagarna igen. Det var bland annat här den så kallade indragningsmakten formulerades, rätten att dra in utgivningsrätten för en tidskrift. Många känner till att Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta fick sin rätt indragen, bara för att nästa dag starta en ny tidning med nytt namn och en ny ansvarig utgivare. 1812 års lag kom att gälla fram till 1949 när den lagen kom som gäller än idag.
Det är än i denna dag, 2017, många länder där man som medborgare inte kan uttrycka sina åsikter.
/Christer
 |
| Sveriges Rikes Lag Foto: Tage Olsin, licensierad under CC BY-SA. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar