fredag 20 januari 2012

Tips: Vilka bilder får man publicera?

Som en fortsättning på våra tidigare inlägg om vad man får fotografera och vad man bör fotografera kommer här ett inlägg som handlar om ett närbesläktat ämne, nämligen vilka bilder får man publicera? Det är nämligen så att i takt med att kamerorna blir vanligare och av bättre kvalitet så minskar tidningsredaktionerna ner sina bildredaktioner och förlitar sig i allt större utsträckning på bilder från frilansfotografer och allmänhet.

Men har du själv koll på vilka bilder du får publicera? Vad gäller för en bild på en människa i en tidning? Gäller andra regler för samma bild om man vill använda den i en annons? Vad gäller för ett konstverk? En byggnad?

Som vi nämnde i ett tidigare inlägg så regleras en hel del av detta i en egen lag som heter Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Om du tar bilder på människor och ser att möjligheten finns att du kan sälja bilden för användning i reklamsammanhang så måste du ta personens kontaktuppgifter. Det räcker inte med att få ett godkännande, ett handslag eller en nickning från personen i fråga, man måste nämligen få ett godkännande för varje tillfälle som bilden ska användas. Detta beror helt enkelt på att personen måste kunna avgöra om detta är någon produkt eller sammanhang där han eller hon vill att namn eller bild ska användas. Om det däremot gäller en tidning så gäller att det generellt är ok att publicera bilden, förutsatt att tidskriften och artikeln har ett redaktionellt värde. Det får alltså inte vara en annons förklädd till tidning. När det gäller publicering på internet så bör man även beakta PUL, personuppgiftslagen.

När det gäller konstverk så finns det som vi sagt tidigare inget generellt förbud mot att ta fotografier, förutsatt att de inte står på privat område där det är förbud mot fotografering. Däremot så omfattas fotografier av ett konstverk av konstverkets upphovsrättsskydd. Det är alltså konstnären som äger upphovsrätten även till bilden. Så ta gärna en bild av ett konstverk, men använd den inte till något.

För byggnader gäller inga speciella regler i Sverige. Du kan ta en bild av ett hus och använda den på ett vykort utan att husets ägare kan göra något åt det, så länge du inte gjorde dig skyldig till något brott när du tog bilden. I en del andra länder i Europa, bla Frankrike och Italien, har byggnader samma skydd som konstverk här, dvs att arkitekten, i likhet med konstnären, äger upphovsrätten även på foton som avbildar byggnaden.

Notera också att specialregler kan gälla, som till exempel för flygfotografering. Där gäller att det numera är fritt att ta bilder från flygplan och liknande, men för att publicera bilderna måste man ha tillstånd från Försvarsmakten, enligt 6 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Dock kan man ansöka om ett generellt tillstånd, Självgranskningsrätt för flygfotografier, som innebär att du själv ges rätt att granska och godkänna dina bilder. Dock är detta inte samma sak som att strunta helt i granskning. Självgranskningsrätt ansöker man om hos Försvarsmakten, HKV (J2 Säksam), 107 85 Stockholm.

Vi hoppas att du med hjälp av dessa tre artiklar fått en liten insikt i vad du inte får och inte bör fotografera, och vilka av bilderna i ditt arkiv som du kan sälja för olika användning. Mer läsning i ämnet finner du bland annat i en artikel på Fotosidan skriven av Mikael Pertmann, Vad får man fotografera? som även behandlar publicering.

Fotofyndet, kameratillbehör för den alla

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar