Egentligen tar det hela sin början för flera år sedan när jag köpte ett Canon EF 50mm/f1.4 USM till min sambo, som jag tyckte att hon skulle använda för att fotografera kattungar. Hon ville inte använda det och jag började använda det istället och fattade omedelbart tycke för porträttfoto med stora bländare. Efter en tid så ville sambon ändå prova att använda det och då fungerade det bättre, så jag blev av med "mitt" nya favoritobjektiv. Av en händelse sprang jag då över ett EF 50mm/f1.8 Plastic Fantastic, som fick bli substitut. 1,8:an hängde med ett tag, men till slut blev autofokusen lite hängig. Då började funderingarna om vad man skulle ersätta det med. Ett till Canon f1.4? En nyare f1.8? Eller Sigmas fantastiska ART-glugg, 50mm/f1.4 den också.
Var och en hade sina för och nackdelar. Canons 1.4:a är riktigt prisvärd nu tycker jag. Liten och lätt också. På minussidan lite tveksam skärpa vid full öppning. 1.8:an är ju fortfarande rejält plastig, men funkar. Priset är oslagbart och plasten gör att den är ännu lättare än 1.4:an. Sist hade vi Sigmas ART. Stor, tung (815 g jämfört med 159 g för 1.8:an) och inte minst rejält dyr. Alla tester pekade dock på ett oslagbart resultat i skärpa och oskärpa.
Efter mycket funderande så blev det Sigman, och efter någon månad tillsammans så trivs vi ganska bra ihop. Den ÄR tung, och inget för den som har problem med händer eller armar, men bildkvaliteten är fantastisk.
Några bilder från en studioplåtning med Sigman nedan.
/Christer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar