fredag 31 juli 2020

En pilgrimsvandring: S:t Olavsleden, del 1

Pilgrimsleden bygger på en legend om hur den kristne norske kungen Olav Haraldsson, efter att ha blivit avsatt, flytt Norge och gömt sig i Novgorod, återkom till Norden för att återta makten över Norge. Han ska då ha landstigit i Selånger, strax väster om dagens Sundsvall, och sedan gått med sin här tvärs över den skandinaviska halvön till Stiklestad. Längs vägen ska Olav ha gjort häpnadsväckande saker, och historierna är många om hur han när männen törstade stötte sin stav i marken och då uppstod en källa där. Längs vägen finns därför flera källor med namnet S:t Olofs källa. När hären nådde Stiklestad stod ett större slag där, som slutade med att Olav miste livet.

Direkt började det talas om Olavs förmågor och man ville försöka helgonförklara honom. Kroppen grävdes upp i närvaro av den lokala kyrkliga överhögheten och man fick till en helgonförklaring, vilket gav honom namnet Olav den helige, eller i många äldre skrifter S:t Olav eller S:t Olof. Till hans minne byggdes också en gravkyrka som idag är Nidarosdomen i Trondheim.

Direkt började pilgrimer att vandra i Olavs spår till Nidarosdomen och vägen har under historien varierat i sträckning och viktighet. Inför 1000-årsfirandet av Trondheim 1997 gjordes en uppryckning och under åren fram till idag har ett samarbete vuxit fram mellan de större kommunerna längs vägen. Pilgrimsleden går idag  Selånger – Tuna – Stöde – Torp – Borgsjö - Jämtkrogen - Bräcke – Gällö – Revsund – Pilgrimstad - Brunflo – Östersund – Frösön – Alsen – Mattmar – Järpen – Undersåker – Åre - Medstugan - Skalstugan – Sul - Stiklestad – Stjördal - Trondheim. Leden är 564 km lång och passerar genom 11 kommuner.

Vi började vår vandring i Borgsjö och gick via Jämtkrogen till Bräcke kyrka. Det var 39,8 km och vägen varierade mycket, som kommer att synas på bilderna.

Se även En pilgrimsvandring: S:t Olavsleden, del 2

Första anhalten, S:t Olofs källa i Borgsjöbyn

Fin, rejäl stig i början av leden, Borgsjö mot Tälje


Framme i Tälje, där det finns Bed & Breakfast för den som är ute på längre tur

Rejäl bro över Täljeån

Efter Tälje blev det grusväg en bra bit, förbi Orråsen

På många ställen gick vägen på gamla, halvt igenväxta vägbankar

Här har vi passerat till södra sidan av E14 i Lombäcken, där det fanns ett fint
ställe att ta lunch på. På vissa ställen längs vägen fanns det bord uppställda.

Vid Jämtkrogen, det gamla gästgiveriet vid gränsen mellan Medelpad och Jämtland
var leden ganska nyligen omdragen. Tidigare, när man skulle övernatta eller kanske
äta vid gästgiveriet, gick leden rakt över gårdsplanen. Nu när det inte är aktuellt
känns det klart rimligt att gå i skogen runt och ge nuvarande ägaren lite lugn. 

Huset som finns på Jämtkrogen nu är av modernare snitt, och det gamla huset
där gästgiveriet fanns står på Borgsjö Hembygdsgård. 

Gräns- och altarsten. Länge riksgräns mellan Sverige
och Norge. Under 1600-talet bytte Jämtland statstillhörighet
13 gånger, och det var först 1699 som jämtarna fick svenskt
medborgarskap.
Fortsättning följer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar