Systemkamerakunskap: Exponering tips & trix

Under de tidigare avsnitten i vår serie har vi lärt oss på vilka sätt vi kan styra exponeringen. Utan tvekan kommer man dock till vissa tillfällen där man inte når ända fram, tex att man skulle behöva en större bländare än vad objektivet har. Vi ska i det här inlägget titta lite på vad man kan göra för att klara av sådana situationer med lite små knep.

Om man i en viss situation använder sitt kitobjektiv 18-55/3.5-5.6 inställt på 18mm, Av-läge f3.5. Vi får ändå en slutartid som är längre än 1/60, vilket vi kommer ihåg var olämpligt vid handhållen fotografering. Vad kan man göra då? Om vi tänker tillbaka igen så kommer vi ihåg att vi styr exponeringen med tre faktorer, bländaren, slutartiden och ISO-värdet.

Det första vi tänker på är att höja ISO-värdet. Dagens kameror klarar ofta ganska höga ISO-värden utan att bilden blir märkbart sämre, ISO1600 är ofta inga problem och i undantagsfall kan man gå högre än så.

Det andra är att ställa kameran på ett stativ, om man har stativ och har möjlighet att använda det. Med stativ kan man gå upp på långa slutartider om man vill och framförallt, om motivet tillåter det. Ej lämpligt vid rörliga motiv.

En tredje möjlighet är att använda kamerans exponeringskompensation. Om vi ställer kameran i Av-läget, väljer en bländare och ett ISO-värde vi vill använda så väljer kameran själv en passande slutartid. Knappen för exponeringskompensation finns oftast på kamerans baksida och heter AV +/- eller något liknande. Exponeringskompensationen fungerar som så att man gör bilden ljusare eller mörkare, oftast i steg om 1/3 och totalt -2 till +2. Om vi försiktigt drar ner exponeringskompensationen på minus, så kommer vi att se att slutartiden minskar för varje steg vi sänker. Till slut är vi förhoppningsvis nere på en slutartid som är mindre än 1/60 i det här fallet. Genom att göra det här så har vi fått en bild som är skarp tack vare en lämplig slutartid, men som är lite mörkare än vad vi ville ha den. Att ljusa upp bilden i efterhand är oftast möjligt, medan att skärpa till en oskarp bild sällan ger ett tillfredsställande resultat.

I ett annat fall vill vi en solig dag fotografera ett fall i en fjällbäck. För att få önskad effekt av vattnet ställer vi in en slutartid på 1/8 sekund och ISO100. Objektivet har i det här fallet en minsta bländare på f22, och vi ser nu att med dessa inställningar så räcker inte f22. Bilden blir överexponerad. Vad göra? I det här fallet är det svårare att använda samma metod som ovan, dvs att överexponera bilden med hjälp av exponeringskompensationen. Alla ljusa partier blir då vita och det som är vitt är vitt och går inte att mörka ner utan att allt blir grått och dassigt. Det man kan göra då är att titta i sin kameraväska om man har ett gråfilter, ND (Neutral Density). ND filtret är jämnt i färgen och påverkar inte färgerna i bilden alls utan gör bara allting lite mörkare. ND-filter finns i en mängd olika styrkor, från ND2 och uppåt. Ett ND2-filter släpper igenom hälften så mycket ljus och ger således en skillnad på 1 bländarsteg (f-stop), ND4 släpper igenom 1/4 och ger en skillnad på 2 bländarsteg, osv. I vårt aktuella fall hade vi ett ND8-filter med oss, vilket passade bra för att ge oss en bra exponering med objektivets minsta bländare.

Det finns fler knep när exponeringen inte blir som man vill. Har du ett? Dela med dig i en kommentar.

Skrivet av:
Fotofyndet, kameratillbehör för den prismedvetne fotografen