I Sverige var det i 1810 års omarbetning av Tryckfrihetsförordningen som upphovsrätten för första gången reglerades, i 1 § 8 mom, vilket inleds:
"8:o Hwarje Skrift ware Författarens eller des lagliga rätts Innehafwares egendom. Hwilken, som Skrift trycker eller eftertrycker utan Författarens eller Förläggarens skriftliga tilstånd, miste Uplagan eller böte des fulla wärde, målsägandens ensak."
Eftersom konstnärliga verk säljs i flera länder uppstod tidigt problem med upphovsrätten. Internationellt har upphovsrätten vuxit fram ur två rättstraditioner med stora olikheter, den europeiska, med stort franskt inflytande och grunden i romerska lagar, och den anglosaxiska, som bygger på prejudicerande domar. Det har fått till följd att dessa rättstraditioner dragit åt lite olika håll. Den europeiska, som skapats av en lagstiftare med rättvisa på alla plan som mål och innefattar både den moraliska rätten till ett verk, såväl som den ekonomiska rätten. Den anglosaxiska bygger istället på domar i ett antal civilmål och gäller därmed nästan enbart den ekonomiska delen av upphovsrätten.
Den ekonomiska upphovsrätten har också sin grund i att det tidigare endast fanns en uppsättning tryckplåtar till en bok, och att det därmed också finns en koppling till sakrätten.
Sedan 1886 har internationell upphovsrätt reglerats i Bernkonventionen, till vilken den franske författaren Victor Hugo var initiativtagare. Fler och fler länder har anslutit sig till konventionen, Norge 1886, Sverige 1904, Finland 1928, Storbritannien 1988 (egentligen 1888 men de lokala lagarna ändrades inte förrän 1988) och USA 1989. Mer om vad Bernkonventionen handlar om ska vi berätta om nästa gång.
/Christer
Böcker och boktryckeri var en stor anledning till att upphovsrätten skapades. Här Ulf Sundholms intressanta bok om tungvattentillverkning i Ljugaverk. Foto: Christer Hägglund |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar